Överenskommelsen nåddes efter mer än 36 timmars förhandlingar mellan representanter för EU:s tre maktcentra – EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet, skriver Politico.

Lagförslaget måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet, men det svåraste arbetet är ändå gjort, skriver AFP.

Oro för alltför hård reglering

En av stötestenarna har varit frågan om hur hårt verktyg som ChatGPT ska regleras. Vissa länder har varit oroliga för att regleringen ska bli för hårdhänt och därför skada utvecklingen av europeiska tjänster som tyska Aleph Alpha och franska Mistral AI.

Den franske digitalministern Jean-Noel Barrot säger att Frankrike nu noga ska analysera kompromissen för att försäkra sig om att går att kombinera med Europas förmåga att utveckla sin egen AI-teknologi.

En annan hett omdiskuterad fråga har varit möjligheten att använda ansiktsigenkänning på allmänna platser, där EU-parlamentet har betonat integritetshänsynen och motsatt sig krav från medlemsländerna på att få låta polis och säkerhetstjänst bruka tekniken.

Öppning för ansiktsigenkänning

Parlamentets förhandlare gick till sist med på att låta tekniken användas i flera fall, skriver Euronews. Det gäller exempelvis för att förhindra terrordåd och för att söka efter traffickingoffer och personer som misstänks för brott som mord, våldtäkt och väpnat rån.

Parterna möttes först i onsdags, 22 timmar i sträck, utan att komma i mål. Efter ett uppehåll återupptogs förhandlingarna på fredagen och då gick det bättre,

Bestämmelserna ska börja gälla fullt ut 2025, enligt förslaget. Företag som bryter mot reglerna ska kunna bötfällas med upp till 35 miljoner euro eller sju procent av omsättningen, beroende på vilket belopp som blir störst.