Ja, upplösningen i den svenska Natoprocessen är värdig en politisk thriller. In i det sista var spänningen stor och få vågade spekulera om utgången.

Inte minst efter de uttalanden som gjorts av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan tidigare under söndagen och måndagen. I söndags riktade president Erdogan ny kritik mot Sverige för att PKK-anhängare fortsatt tillåts demonstrera. Och på väg till Natomötet i Vilnius på måndagen kastade Erdogan plötsligt in ett nytt krav; att EU återupptar förhandlingarna med Turkiet om ett EU-medlemskap.

”Erdogan en pragmatisk politiker”

Många tolkade detta som stora problem för Sveriges Natoansökan. Men återigen visade sig president Erdogan vara en pragmatisk politiker som snabbt kan ändra sig.

Efter ett långt möte med Ulf Kristersson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på måndagseftermiddagen och kvällen var Erdogan beredd att säga ja till Sveriges Natoansökan.

Vad som blev avgörande för Erdogans beslut är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser om. Kanske avgjordes Natofrågan till slut av förhandlingar mellan andra länder.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel öppnade exempelvis på måndagskvällen för att väcka nytt liv i banden mellan EU och Turkiet. En viktig fråga för Turkiet är också köpet av amerikanska stridsflygplan, något USA kopplat ihop med Sveriges Natoansökan. Men vi vet ännu inte om någon slutgiltig överenskommelse om detta faktiskt har träffats mellan USA och Turkiet.

En rad Natoländer har också under den senaste tiden utsatt Turkiet för hård press. Vilka krav och hot som uttalats i dessa samtal får vi kanske aldrig veta.

Måndagens uppgörelse innebär att Sverige åtar sig att intensifiera kampen mot terrorism och att öka samarbetet med Turkiet i terror- och säkerhetsfrågor. Det sistnämnda kan komma att bli ifrågasatt inte minst i svensk debatt. Turkiet är ett land som återkommande kritiseras för både brister i demokratin, rättsstatens principer och bristande mänskliga rättigheter. Det innebär också att det svenska löftet att stödja Turkiet i ett närmande till EU kan uppfattas som kontroversiellt. Turkiets utveckling i auktoritär riktning har gjort att flera EU-länder inte vill ha med Turkiet i EU och även bland svenska riksdagspartier har det länge funnits en stark kritik mot utvecklingen i Turkiet.

Sverige sätter punkt för alliansfriheten

Uppgörelsen i Vilnius innebär att det nu tycks vara klart för Sverige att bli Natos 32:a medlemsland. Sverige sätter därmed definitivt punkt för 200 år av alliansfrihet. Det handlar om en fundamental omläggning av svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Men ännu är Sverige inte formellt godkänt som Natomedlem. För att det ska ske måste parlamenten i Turkiet och Ungerns ratificera Sveriges ansökan. Turkiet har lovat att det ska ske snarast möjligt och det kan komma att ske redan denna vecka.

”Framgång för både Sverige och Nato”

Det är i så fall en stor framgång för den svenska regeringen, som inte gjort någon hemlighet av att Natomedlemskapet är högprioriterat. Men det är också en framgång för Nato som klarat denna utvidgningsprocess i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Ett svenskt Natomedlemskap stärker Natos norra flank, men är också en viktig politisk signal till Ryssland.