– Jag tror att det är otroligt viktigt för politikens legitimitet på lång sikt att politikerna verkligen förklarar vad som sker, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.
Han är väldigt kritisk till att regeringen och politiker i övrigt använder sig av begreppet ”reformutrymme” för att förklara hur mycket pengar staten har råd att lägga på olika reformer. Begreppet kan lätt få medborgarna att tro att pengarna har uppstått utan att någon har fått betala för det i andra ändan. I själva verket uppstår en stor del av det årliga reformutrymmet av att bidrag till kommuner och hushåll inte skrivs upp i samma takt som den övriga ekonomin växer.
– Skatteintäkterna växer med inkomsterna i samhället, men det gör inte utgifterna i den offentliga sektorn på samma sätt. Det här bidrar till att när lönerna ökar så hänger inte bidragen med, säger Lars Calmfors.
Kommunerna drabbas
Även kommunerna drabbas av att bidragen ligger kvar på en fast nivå. Det säger Markus Sigonius, expert på offentliga finanser på Konjunkturinstitutet.
– Om man skulle skjuta till statsbidrag till kommunerna så att de skulle kunna finansiera lika stor andel av kommunernas utgifter som i dag så skulle det behövas knappt tio miljarder årligen, säger Markus Sigonius.
Han berättar också att om bidragen till hushållen, i form av framför allt a-kassa, sjukpenning, garantipensioner, och assistansersättning skulle öka lika mycket som lönerna i samhället i övrigt skulle staten behöva skjuta till ungefär fem miljarder.
Väljarna luras
Då och då kompenserar olika regeringar hushåll och kommuner för urholkade bidrag. Då kallar man det ofta för en satsning och skjuter till extramiljarder på olika sätt. Lars Calmfors menar att väljarna upplever detta detta som just en satsning utan att berätta om den andra sidan av myntet.
– Med jämna mellanrum kan man återställa olika bidrag i förhållande till lönerna men då är man tillbaka till ruta ett, och så kallar man det för en satsning, och kan inkassera politiska poäng på det. Det är till och med så att man kan ha en fortgående försämring och då motverkar man den lite grand och kallar det ändå för en satsning, säger Lars Calmfors.
Fakta: Reformutrymme
I statens budget är reformutrymmet, eller budgetutrymmet som bland andra Konjunkturinstitutet kallar det, 25 miljarder kronor. Utrymmet uppstår genom att skatteintäkterna växer i takt med att löner och konsumtion ökar. Samtidigt hålls utgiftsökningarna nere på en lägre nivå än tillväxttakten i ekonomin.
Det innebär att bidrag i relation till löner inte ökar i samma takt. Fortgår detta i flera år utan justeringar så kommer en bidragstagare att få en succesiv försämring i förhållande till de som har ett arbete, samtidigt som kommunerna får svårare att finansiera delar av sin ekonomi, exempelvis lönekostnader inom vården.