I dag går var sjätte grundskoleelev och mer än var fjärde gymnasieelev i en friskola – en markant ökning sedan friskolereformen i början av 1990-talet då endast 1 procent av eleverna tillhörde en friskola.

I veckan gick remisstiden ut för den statliga utredningen ”En mer likvärdig skola”. Författarna efterlyser bland annat en lägre skolpeng till landets friskolor, som man anser är överkompenserade på de kommunala skolornas bekostnad – något som bidrar till en ojämlik skola.

Men det stämmer inte, enligt Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

– Nej, det är inte friskolorna som bidrar. Det vi har problem med i Sverige är att vi har börjat se väldigt stora skillnader. Vi har alldeles för många skolor där inte ens hälften av eleverna går ut grundskolan med fullständiga betyg. Vi har för många dåliga skolor med riktigt dålig kvalitet, säger hon.

Ekström: ”Är inte rättvist”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) delar däremot utredningens beskrivning. Hon menar att det lagstadgade ansvar som kommuner har att se till att varje elev får sin skolgång tillgodosedd bör synas i ersättningsnivåerna.

– Därför tycker jag att det är obestridligt att det kommunala ansvaret är större. Att ge friskolorna samma kompensation är inte rättvist, säger Ekström.

Axén Olin: ”Hjälper inte kvalitén”

Utredningen föreslår även att friskolornas kösystem görs om och att ett lottnings- eller kvoteringssystem i införs vid de tillfällen då det finns fler sökande än platser på skolan. Syftet är att skapa större mångfald.

Men ett sådant förslag skulle inte höja kvaliteten på de skolor som håller låg standard, enligt Kristina Axén Olin.

– Vad gör vi åt alla de skolor som har så dålig kvalitet, som inte har någon kö och som ingen vill gå på? Hjälper det att bussa andra barn dit eller att lotta barn att gå i de skolorna? Det hjälper ju inte kvalitén i de skolorna.

– Jag blir väldigt provocerad när Kristina kallar de skolor, som har de elever som behöver allra mest stöd, för dåliga skolor, säger Anna Ekström.