På fredagen överlämnade den särskilda utredaren, ambassadör Lars-Erik Lundin, sin utredning om konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde till konventionen om ett förbud mot kärnvapen.
Han avråder från att skriva på avtalet.
”Utredarens sammanvägda bedömning av konsekvenserna för Sverige avseende de tre huvudområdena i utredningsdirektivet leder till slutsatsen att Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form”, skriver Lars-Erik Lundin i sin rapport.
”Den är inte klar”
FN:s konvention om kärnvapenförbud röstades igenom av 122 länder i juli 2017. Sverige var ett av länderna som röstade ja till avtalet, men skrev inte under avtalet eftersom det blev inhemsk debatt som även ledare för USA och Nato uttalade sig om.
– Hittills har inte några viktiga länder med inflytande på kärnvapen anslutit sig, sade Lars-Erik Lundin på pressträffen på fredagen.
– Konventionen behöver utvecklas. Den är inte klar.
– Man måste undvika allvarliga bieffekter på Sverige.
Avtalet giltigt i 17 länder
Ambassadör Lundin uppger att 70 av 122 stater har undertecknat avtalet, men att det är endast 17 stater som har ratifiicerat avtalet – gjort det giltigt – via sina parlament. Han betonade gång på gång att Ryssland och Kina inte skrivit på.
– Det är viktigt att höja blicken och se situationen i stort, sade han.
– Det är ett jätteproblem om inte Ryssland och Kina är med. Sannolikheten är liten att de kommer med.
Samarbeten med USA och Nato hotas
USA:s tidigare försvarsminister Jim Mattis har sagt att det amerikansk-svenska militära samarbetet skulle kunna försvåras om Sverige skriver på avtalet.
Försvarsalliansen Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har uttalat sig i samma riktning när det gäller Nato.
Ambassadör Lundin betonar i utredningen att Nato är en kärnvapenallians.
”Sverige kan inte bortse från det faktum att Nato är en kärnvapenallians med ett integrerat planeringssystem som innefattar beredskap i händelse av att en konventionell konflikt eskalerar till ett kärnvapenkrig. Detta kan som noterats ovan leda till ökande osäkerhet om Sverige som statspart till den nya konventionen kommer att kunna delta i olika typer av samarbeten, bland annat genom stabsnärvaro i andra länder och i militära övningar”, skriver han.
Regeringen tillsatte utredaren i oktober 2017 och sade att han skulle vara färdig i oktober 2018 – efter valet. Men beslöt att förlänga uppdraget till januari 2019, och utredningen presenterade några timmar efter att statsministeromröstningen i riksdagen var avgjord.