De fyra så kallade januaripartierna, S, MP, C och L har kommit överens om att införa ett etableringsstopp för nya fristående skolor med konfessionell inriktning – eller religiösa friskolor, som de ibland kallas. Förslaget skickades till juristen Lars Arrhenius, som sedan en tid lett en utredning om skärpta krav på sådana skolor.
Nu har utredningens betänkande kommit – och svaret är inte glasklart. Utredningen föreslår att ett sådant etableringsstopp kan införas i mitten av år 2023. Efter det skulle det alltså inte vara möjligt att starta nya friskolor med konfessionella inslag, och det skulle heller inte vara möjligt att utvidga en redan existerande verksamhet. De skolor som finns i dag skulle bli tvungna att registrera sig som konfessionella innan dess, något som i dag är frivilligt.
Etableringsstopp kan bryta mot Europakonventionen
Samtidigt säger utredningen att det är juridiskt tveksamt om en sådan lag faktiskt går att införa. Europakonventionen säger nämligen att föräldrar har rätt att välja utbildning till sina barn som överensstämmer med familjens religiösa övertygelse.
– Det här har inte prövats tidigare i Europadomstolen, inriktningen på en skola. Så den slutliga bedömningen kommer behöva göras i Europadomstolen, säger utredaren Lars Arrhenius.
Dessutom går ett sådant beslut stick i stäv med näringsfriheten, eftersom den som driver en konfessionell friskola inte skulle kunna expandera verksamheten på samma sätt som andra friskolor.
Utredningen har jämfört den svenska lagstiftningen med andra nordiska länder, samt Tyskland och Frankrike, och noterar att inget av de jämförda länderna förbjuder friskolor med konfessionella inslag.
Förslaget: Inför demokratikrav på alla som driver friskolor
Inte heller går det, enligt utredningen, att ställa särskilda krav på den som vill driva en skola med konfessionella inslag. Däremot föreslår utredningen bland annat ett demokratikrav på alla som vill driva en friskola. Huvudmännen diskvalificeras från att driva en friskola om det finns anledning att tro att de kommer utöva våld eller hot, diskriminera eller kränka barn eller elever.
Dessutom föreslås en rad ändringar i skollagen som ska förtydliga hur och när konfessionella inslag får förekomma i skolan. Förslaget skulle innebära att det fortsatt är tillåtet för icke-konfessionella friskolor att till exempel ha skolavslutning i religiösa lokaler.
Fakta: En procent av grundskolans elever
(TT)
Detta läsår går drygt 9 400 elever på en konfessionell grundskola, enligt Skolverkets skolenhetsregister. Det motsvarar knappt 1 procent av grundskolans elever.
I registret är 72 skolor noterade som konfessionella. De skiljer sig mycket åt sinsemellan vad gäller storlek, elevsammansättning, lärarkompetens och studieresultat.
Majoriteten av dessa registrerat konfessionella skolor är kristna. Ett tiotal är muslimska och en är judisk.
Andelen elever med utländsk bakgrund på konfessionella grundskolor är 46 procent. Kommunala skolor: 27 procent. Övriga friskolor: 29 procent.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 68 procent i de konfessionella friskolorna. Kommunala skolor: 85 procent. Övriga friskolor: 76 procent.
Läsåret 2017/18 hade 75,7 procent av de konfessionella friskolornas elever godkänt betyg i alla ämnen. Kommunala skolor: 73,3 procent. Övriga friskolor: 85,4 procent.
Samlad statistik för konfessionella förskolor saknas. Enligt utredningen finns minst 242 sådana, motsvarande drygt 10 procent av alla fristående förskolor.
Källa: SOU 2019:64, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning