• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: Statens haverikommission/TT

Nya Estoniautredningen: Inga tecken på explosion

Uppdaterad
Publicerad

Inga spår av någon kollision med ett annat fartyg eller flytande föremål – och inga tecken på en explosion.

Så lyder de preliminära slutsatserna från den nya utredningen om Estonias förlisning som i dag presenteras i Estland.

– Om bogpartiet hade inspekterats riktigt så hade olyckan antagligen inte skett, säger Rene Arikas chef för den estniska haverikommissionen.

Utredningen startades efter att bilder i Discoverys dokumentär ”Estonia – fyndet som ändrar allt” 2020 visat tidigare okända skador på styrbords sida av Estonia.

Estniska utredare samarbetar med svenska och finska myndigheter och har genomfört egna dykningar vid vraket.

Flera nya bilder och videosekvenser publiceras nu, däribland en 3D-modell som sammanställt information från 45 000 högupplösta fotografier.

– Det är ganska tydligt från den här modellen att havsbottnens kontur matchar skadan på skrovet, säger Jonas Bäckstrand svenska haverikommissionens biträdande ordförande.

Flera mindre skador på vraket har också uppstått på grund av på kollisionen med havsbottnen, enligt utredningen.

3D-modellen av Estonia kommer nu göras tillgänglig för alla på internet. Jonas Bäckstrand meddelar att kalkylerna för att få reda på mer om kollisionen dock fortfarande inte är helt färdiga.

Var inte sjödugligt

Utredarna drar den preliminära slutsatsen att Estonias skador matchar bergsformationerna på botten, och ser inte något skäl att ifrågasätta slutsatserna i den rapport som skrevs 1997.

Man har också gjort en förnyad bedömning av Estonias sjöduglighet, och bekräftar 1997 års slutsatser om bland annat brister i bogvisiret som gjorde att fartyget inte var sjödugligt. Bogpartiet hade inte inspekterats men ändå certifierats, på felaktiga grunder.

– Om bogpartiet hade inspekterats riktigt så hade olyckan antagligen inte skett, säger Rene Arikas, som också meddelar under presskonferensen att han kommer lämna sin position.

Lagändring möjliggjorde

Platsen för Estonias förlisning är sedan 1995 en skyddad gravplats, och lagen fick ändras för att göra utredningarnas dykningar möjliga. Filmarna bakom dokumentärfilmen fälldes i september i fjol för brott mot griftefriden, en dom som är överklagad.

Under arbetet med den nya rapporten har Försvarsmakten bekräftat för Haverikommissionen att man genomfört ”en handfull” hemliga, militära transporter med Estonia, något som avslöjades av SVT:s Uppdrag granskning redan 2004. Ingen sådan transport ska dock ha skett under olycksnatten enligt försvaret.

Östersjöns största civila fartygskatastrof

Estonias förlisning natten till den 28 september 1994 är den största civila fartygskatastrof som inträffat i Östersjön.

852 av de 989 personerna ombord dog, varav 501 svenskar.

Estland, Finland och Sverige samarbetade i den första haverikommissionen. Detta eftersom det handlade om ett estniskt fartyg som sjönk inom finsk ekonomisk zon samtidigt som de flesta omkomna var svenskar.

Olyckan ledde bland annat till nya gemensamma regelverk för den aktuella typen av regelverk.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.