När finansminister Magdalena Andersson presenterade höstbudgeten fick regeringen och samarbetspartierna C och L kritik från Ulla Andersson för att inte ha en långvarig finansiering av välfärden.
– Växande samhällsklyftor är dåligt för såväl demokratin som för skolresultat, för trygghet och brottslighet. Jämlika länder utvecklas bättre. Det skulle väl finnas utrymme nu för att beskatta den ekonomiska eliten.
”Färre lyxjakter”
Ulla Andersson börjar presskonferensen om skuggbudgeten med orden att hon ”vill få ett slut på nedskärningarnas tidevarv”.
– Vi vill bygga ett samhälle som tar hand om sina invånare, oavsett om det råder en kris. Vi bygger vår politik på en insikt om att vi gör saker bättre tillsammans. Med vår politik blir det färre lyxjakter men fler förskollärare för barnen i förskolan, säger Ulla Andersson.
Partiet vill sänka skatten för de med låg inkomst och höja den för de med inkomster över 40 000 kronor.
– Vi har 200 000 fattigpensionärer och 44 000 barn som lever i familjer som inte ens har råd med el, mat och hyra varje månad, man lever i varaktig ekonomisk utsatthet. Man ser att de här barnen får sämre betyg och vi vet att de lever med mer osäkra boendeförhållanden. Ohälsan och den ekonomiska utsattheten följer med upp i vuxenlivet.
Vill tackla problem i vården
V vill utöka de generella statsbidragen med 10 miljarder nästa år och lägga till 3,5 miljarder för att kommunerna ska kunna erbjuda fler heltidsanställningar, öka personaltätheten och få färre delade turer inom vård och omsorg.
– 67 procent av landets kommuner har delade turer, det betyder att när man åker till jobbet sex på morgonen kommer man hem vid tio-elva på kvällen. Så lockar man inte nya personer att arbeta i äldreomsorgen.
39,4 miljarder mer till kommunerna
4 miljarder i budgetförslaget går till förbättrad arbetsmiljö och kompetensutveckling för att tackla utmaningen med arbetskraftsbrist och långa vårdköer. 1 miljard ska gå till sjukvård i glesbygd där partiet ser att det är dyrare att organisera vård. Andra förslag är en satsning på förskolan och extra resurser till små kommuner. Totalt handlar det om 39,4 miljarder mer till kommunerna nästa år.