Vänsterpartiet vill få bort EU:s terroriststämpel på kurdiska PKK.
– Men vi kommer alltid att kritisera våldsdåd mot civila oavsett vem som genomför dem. Och PKK har genomfört sådana våldsdåd, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt.
Partiets kongress har beslutat att V ska arbeta för att få bort PKK från EU:s terrorlista. PKK hamnade på listan när EU skärpte åtgärderna mot terrorism efter 11 septemberattackerna i New York 2001. Terrorstämplingen stöddes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
V:s partistyrelse var emot kongressbeslutet, eftersom den menade att man legitimerar EU:s terroristlista som helhet om man arbetar för att bara ta bort PKK. V är kritiskt till terrorlistan, eftersom man anser att det är domstolar, inte regeringar, som ska avgöra vilka som är terrorister.
Sjöstedt tycker att det är ett dilemma att kongressbeslutet kan uppfattas som att partiet legitimerar terrorlistan, men han tycker också att det är viktigt att arbeta för kurdernas rättigheter och för fred i Turkiet.
– Det är tydligt att den turkiska staten använder stämpeln på PKK som ett svepskäl för att inte gå in i en fredsprocess med PKK, säger Sjöstedt.
Fakta PKK
- Kurdiska arbetarpartiet (Partia Karkaren Kurdistan, PKK), grundades 1978 på marxistisk ideologisk grund.
- Rörelsens mål är en självständig kurdisk stat.
- PKK:s militära kamp mot turkiska regeringsstyrkor har bedrivits sedan 1984, i stor utsträckning från baser på irakisk mark, nära gränsen.
- I norra Irak har kurdiskt självstyre kunnat inrättas med hjälp från väst till följd av Kuwaitkriget 1991 och störtandet av Saddam Hussein 2003. Det har gett kurdisk nationalism vind i seglen.
- PKK:s grundare Abdullah Öcalan flydde från Turkiet 1980. Han fängslades i Kenya av turkiska agenter 1999, flögs hem och dömdes till döden. Straffet omvandlades till livstid då Turkiet strävade efter anpassning till EU-normer.
- På senare år har det flera gånger rapporterats att PKK varit på väg att lägga ned vapnen. Trots det har strider fortsatt mellan PKK och regeringsstyrkor, som också bombat PKK-baser i Irak.
- Turkiets och PKK:s kamp mot extremiströrelsen Islamiska staten (IS) kan Öcavara en faktor som fört de båda fienderna närmare varandra.
- Öcalans maning sista februari 2015 från fängelset om att PKK-separatister bör lägga ner vapnen och övergå till demokratisk kamp, betraktas som historisk.
(TT)