Alliansen gick till val på slopad statlig fastighetsskatt 2006 och ersatte den 2008 med en kommunal avgift med ett tak som i dag är upp emot 8 000 kr per år.  Men trots väljarnas skepsis, och ett begränsat politiskt stöd, har frågan dock blossat upp med jämna mellanrum. Dels kopplat till ekonomin i stort och dels kopplat till rädslan för en överhettad bostadsmarknad.

Begränsad politisk vilja

Finanspolitiska rådet har kritiserat slopandet och förespråkat högre avgifter och konjunkturinstitutet har också pekat på positiva effekter av ett återinförande. Även från EU-kommissionens håll har det kommit förslag om återinförd fastighetsskatt för att kyla ner bostadsmarknaden.

Bland riksdagspartierna är det dock inte särskilt populärt. Vänsterpartiet är det enda som driver frågan och under söndagen i Almedalen lade partiet också fram ett nytt förslag på en fastighetsskatt där den nuvarande kommunala avgiften blir kvar men där de som har ett taxeringsvärde på över fyra miljoner också ska betala 1,5 procent på det överstigande värdet.

– Det betyder att den som har en villa med ett taxeringsvärde på 4,5 miljoner kommer att betala ungefär 15.000 kronor i fastighetsskatt, säger Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson.

Rödgröna väljare mer positiva

Undersökningen som Novus gjort på uppdrag av SVT pekar dock på att de inte har väljarna med sig. Bara en av fem tillfrågade väljare svarade att de vill att fastighetsskatten återinförs, medan tre av fem svarade  nej.

– Men det finns också en tydlig uppdelning mellan å ena sidan alliansen och SD som är klart emot och å andra sidan de rödgröna som står och väger med ungefär lika många emot som för, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus.