Fem ungdomar har under senaste tiden avlidit under oklara omständigheter i Värmland. Polisen misstänker att dödsfallen är narkotikarelaterade och har i ett av fallen inlett en förundersökning om narkotikabrott samt vållande till annans död.
Två fällande domar
Att försäljare av droger i Sverige döms för vållande till brukarens död är ovanligt – hittills har bara två mål resulterat i en fällande dom.
Det mest uppmärksammade målet är det så kallade fentanylmålet 2018. Två bröder dömdes i tingsrätten, hovrätten och en av dem slutligen i Högsta domstolen för grovt vållande till annans död i åtta fall, sedan de via internet sålt varianter av den narkotikaklassade substansen fentanyl, så kallade fentanylanaloger, förpackat i nässprejsflaskor.
– Det avgörande för utgången har framför allt varit att preparaten har varit alldeles särskilt farliga och svårdoserade. Det gör i det här fallet att den tilltalade blir ansvarig även om köparna själva har valt att använda preparaten, sade justitierådet Peter Asp i samband med att domen i Högsta domstolen meddelades.
Ett liknande mål togs upp i Linköpings tingsrätt 2020. Då dömdes en man för grovt vållande till annans död i tre fall sedan han via internet sålt en fentanylanalog förpackat i nässprejsflaskor.
Hovrätten skulle senare riva upp domen och frikänna mannen helt eftersom den ansåg att det inte gick att uteslutna att ”de avlidna begått självmord genom avsiktlig överdosering av preparatet”.
Svårt bevisa i narkotikamål
För att den åtalade ska dömas till vållande till annans död måste åklagaren bevisa dels att den åtalades handling har orsakat dödsfallet och dels att handlingen var oaktsam, förklarar Magnus Berggren, vice chefsåklagare i Uppsala.
Det är inte helt enkelt i narkotikamål, menar han.
– Det finns ett antal olika svårigheter, till exempel vad den avlidna har brukat för någonting: Är det bara det som har överlåtits eller är det en kombination av saker, alltså flera olika typer av narkotika. Exempelvis kan man tänka sig en kombination av narkotika och alkohol, och vad det har för betydelse för dödsfallet, säger Magnus Berggren och fortsätter:
– Sedan kan det vara svårare att visa på oaktsamhet, det vill säga ”jag har försett personen a med preparatet b men inte med preparatet c, men personen a har tagit båda”. Det finns massa med komplikationer.