För tredje året i rad har SVT skickat ut en enkät där landets socialchefer har fått göra en uppskattning av hur många utsatta EU-medborgare som vistas där. Den tydligaste trenden bland de som svarat i år är att fler kommuner bedömer att det blir färre. Uppsala är en av kommunerna som upplever att det kommer allt färre.

– Vi upplever att tiggeriet har minskat. Det beror nog delvis på att Uppsalaborna ger mindre pengar men också på att vi har större möjlighet att erbjuda dem en hemresa, säger Uppsalas kommunalråd Ilona Szatmári Waldau (V).

LÄS MER: 2015: Dubbelt så många tiggande EU-migranter senaste året

2016 uppskattade 36 kommuner att antalet tiggare minskat. I år svarar mer än dubbelt så många, 76 kommuner, att antalet minskat jämfört medför ett år sedan.

Fortsatt bedömer 136 kommuner att det är ungefär samma antal EU-medborgare som tigger i kommunen som för ett år sedan, bland dem Stockholm och Malmö. Endast fyra kommuner uppger att tiggeriet har ökat. Samtidigt finns ett mörkertal eftersom 73 kommuner har valt att inte svara på frågan eller uppgett att de inte vet. 

Tusentals som kommer för att tigga

I maj fanns, grovt uppskattat, omkring 3.200 och 3.800 utsatta EU-medborgare Sverige. Det enligt uppskattningar som har gjorts av de 251 kommunerna som svarat på undersökningen.

Det kan tyda på en viss minskning sedan SVT:s undersökning i april för ett år sedan. Då svarade landets socialchefer att det fanns mellan 3.900 och 4.700 tiggande EU-medborgare i Sverige.

LÄS MER: Ingen minskning av antalet tiggande EU-migranter

Kan tigga i flera kommuner

Det kan förekomma dubbelräkning i undersökningen eftersom utsatta EU-medborgare som bor i en kommun, kan tigga i flera andra och därmed räknas flera gånger. För det råder fortfarande en stor osäkerhet om det faktiska antalet, det menar den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare.

– Eftersom det råder fri rörlighet och vem som helst kan resa in och ut ur landet med giltig resehandling kan ingen veta det exakta antalet som tigger, det betyder att vi får nöja oss med uppskattningar, säger Claes Ling-Vannerus.

Rörlig bosättning gör siffrorna osäkrare

Claes Ling-Vannerus varnar för att det också kan finnas andra faktorer bakom den uppskattade minskningen. Han har fått indikationer på att i takt med att kronofogdemyndighet och polis trappat upp sitt arbete mot illegala bosättningar, väljer fler att bosätta sig bilar och husvagnar. Något som ställer större krav på kommunernas uppsökande arbete.

– En illegal bosättning vet man många gånger vart den befinner sig, ett fordon kan röra sig både mellan och inom kommunerna. Det betyder att det är svårare att få en tydlig lägesbild, säger Claes Ling-Vannerus.

LÄS MER: S vill skärpa reglerna för tiggeri

LÄS MER: Tidigare tiggerisamordnaren Martin Valfridsson: ”Inför ett förbud”