Sjuttio procent av de 1.500 människor som varje år tar sitt liv i Sverige är män, men vården som finns tillgänglig för de med självmordstankar har rättat sig efter kvinnor, säger Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare.

– Kvinnor vänjer sig tidigt vid att prata om hur de mår och skäms inte lika mycket.

ANDRA AVSNITTET AV SERIEN: ”70 procent av alla självmord genomförs av män“

”Vi ska vara starka”  

John Johansson har försökt ta sitt liv två gånger efter svårigheter i förhållandet med sin flickvän och håller med Ullakarin Nyberg.  

– Det är en ännu större skam för en man att må så här dåligt. Vi ska vara starka, vi ska alltid vara stabila, säger han.

UllaKarin Nyberg säger att det handlar mycket om kulturell påverkan och könsroller.

LÄS MER: Hälsosamt för män att prata om känslor

– Män har inte mindre behov eller sämre förmåga att prata om sina känslor men de är helt enkelt mindre tränade. Flickor tränas ofta i att leka omsorgslekar till exempel och det är fortfarande mindre accepterat med en pojke som gråter, många ser det som tecken på svaghet.

UllaKarin Nyberg menar att vården i stor utsträckning utgår från och rättar sig efter människors berättelser och det som är objektiv påvisbart, ett blodprov eller en röntgenbild till exempel.

– Det är lättare att söka vård för fysisk smärta. Vi måste hjälpa människor att sätta ord på sitt lidande, det är en viktigt uppgift för vården som ofta glöms bort. Män blir oftare missförstådda i vården när de väl söker hjälp. Vi landar snabbt i en åtgärd istället för att ta reda på vad som verkligen är fel.

Förstår inte sin sjukdom

UllaKarin Nyberg berättar att hon har träffat många män som inte förstått att de lider av en behandlingsbar sjukdom. Hon är cancerläkare i grunden och jämför med hur man bemöter en patient som inte vill ha hjälp.

LÄS MER: Tio år efter antagen nollvision mot självmord står statistiken helt still

– Om en patient har cancer och säger ”jag vill inte ha hjälp” då motiverar vi personen med alla till buds stående resurser och vi lyckas nästan alltid. När det handlar om psykisk ohälsa så låter vi människor bestämma själva, om de inte vill ha hjälp så går man på det, säger hon.

Hon menar att vården generellt måste bli bättre på samtalsmetoder och att hjälpa människor berätta.

Måste prata om det

– Vi måste jobba mer utifrån samtalstekniker och bli bättre på att uppmärksamma kringfaktorer. Om en person till exempel söker hjälp på en psykiatrisk akutmottagning flera gånger men inte kan formulera sitt lidande. Då får inte slutsatsen bli att här finns inget att behandla. Suicidala människor kan vi inte låta bestämma själva om de vill ha hjälp eller inte.

UllaKarin Nyberg vill understryka vikten av att prata om psykisk ohälsa.

– Det är inget motsatt förhållande att be om hjälp för att man vill vara stark. Vi måste bredda begreppet styrka och den största styrkan är att våga be om hjälp. Psykisk ohälsa går att prata om och det är inget man behöver skämmas för.

LÄS MER: Anne Lundberg och Sofia Helin gör serie om självmord