Vården behöver alltid göra prioriteringar. Men i en situation där antalet coronasmittade som behöver intensivvård ökar drastiskt kan det resultera i många svåra beslut.
Därför har nya riktlinjer för prioriteringar inom vården tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen.
– Anta att vi får helt fulla avdelningar med många mycket svårt sjuka som har marginella förutsättningar att komma tillbaka till livet efter intensivvård och så knackar andra mer grundfriska personer på dörren. Då kan det bli ett väldigt svårt avgörande, säger Andreas Hvarfner, överläkare i anestesi och intensivvård på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Kommer det här att innebära att smittade äldre patienter som har svår diabetes, kol, pacemaker och är överviktiga riskerar att inte få IVA-vård?
– Det kan naturligtvis i sista hand leda till det, säger Andreas Hvarfner.
Viktigt med etiska principer
I Aktuellt på fredagskvällen medverkade Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, som har varit med och tagit fram de nya riktlinjerna.
– När man står med de här svåra besluten är det viktigt att det finns ett tydligt stöd och att man kan luta sig tillbaka mot etiska principer som i det här fallet är legala och instiftade av riksdagen 1997. Vi har försökt att tydliggöra hur de ska tolkas, säger han i Aktuellt.
Om det nu blir en anstormning som många tror, kommer man då att prioritera mellan människor som kanske har ungefär samma förutsättningar?
– Det kan bli så i en extrem situation. Då har vi sagt i riktlinjerna att man får välja den som har längst förväntad återstående livslängd. Vi vill gärna undvika att hamna i den situationen och därför jobbar vården hårt för att få fram fler intensivvårdsplatser.
Finns inga alternativ
Det betyder att unga personer går före äldre om de har liknande förutsättningar att överleva. Enligt Lars Sandman är problemet att det inte finns några alternativ.
– Man kan naturligtvis tänka sig en kösituation, men då riskerar man att en patient som kanske har sämre möjligheter att överleva får platsen och att två patienter istället för en dör i slutändan.
Så här prioriteras patienterna
Prioritet 1: Patienter som har en svår sjukdom men som förväntas överleva längre än 12 månader. Om det blir nödvändigt att prioritera inom denna grupp får det inte göras utifrån patientens social situation/ställning, eventuellt funktionshinder eller personens faktiska ålder. Däremot utifrån vad som kallas biologisk ålder. Det senare betyder att man med hjälp av ett antal faktorer räknar på förväntad återstående livslängd. Den som är yngre prioriteras då före den äldre om bådas hälsotillstånd i övrigt är lika. Men omvänt ska en patient som är äldre men i övrigt vid god hälsa prioriteras före en yngre person som på grund av sjukdom eller annat förväntas leva kortare.
Prioritet 2: Patienter som har en eller flera allvarliga systemsjukdomar med påtaglig funktionell begränsning. Hit räknas exempelvis otillräckligt reglerad diabetes, KOL, sjuklig fetma (BMI ≥40), aktiv hepatit, alkoholmissbruk, pacemakerberoende och en hjärtinfarkt eller stroke som är äldre än tre månader. I den här gruppen ingår även de som har en förväntad överlevnad på 6-12 månader.
Prioritet 3: Patienter med förväntad låg sannolikhet att överleva. Det kan röra sig om fall där intensivvården normalt ändå bara hade satts in för att möjliggöra en förnyad bedömning och samråd med närstående.
Här kan du läsa hela dokumentet.
Källor: Socialstyrelsen, Svensk förening för anestesi och intensivvård