Vi äter allt mer kyckling i Sverige. På 15 år har konsumtionen fördubblats. Men nu får svensk konventionell kyckling rött ljus i Världsnaturfondens konsumentguide Köttguiden. Rött ljus innebär att varan medför en så stor påverkan på planeten att den bör undvikas, enligt WWF. Kycklingar äter en stor del soja och icke-ekologiskt spannmål, vilket är en av orsakerna till det röda ljuset.
– Vi tycker att kycklingbranschen gått under radarn väldigt länge. Vi tycker att man behöver prata mer om hållbarhetsfrågan kopplat till kyckling, säger Anna Richert, matexpert på WWF.
Svensk fågel tillbakavisar kritiken
Kycklingar lever ett relativt kort liv. Det tar ungefär sex veckor från att de kläcks tills att de slaktas. Att snabbväxande raser används inom den konventionella kycklingproduktionen är ett av problemen, menar Anna Richert.
– Just det här med långsamväxande raser är väldigt viktigt för djurvälfärden för kyckling. När kycklingarna växer för snabbt får de problem med benen, de får svårt att gå och det blir ökad smärta för djuren, säger Anna Richert.
Branschorganisationen Svensk fågel håller inte med WWF. De hänvisar till egna hållbarhetsstudier som framhåller kyckling som ett klimatvänligt alternativ på tallriken.
”Totalt 97 procent av våra gårdar värmer upp sina stallar med förnybar energi. Dessutom har vi värmeväxlare som sparar energi så att vi kan använda den om och om igen. Den största delen av fodret kommer från svenskt spannmål, vi har inget fiskmjöl och den soja vi använder är certifierad enligt WWF och är GMO-fritt. Och vi jobbar hela tiden med att bli ännu bättre, allt fler har exempelvis solceller på sin gård”, skriver Jenny Andersson i ett pressmeddelande, kycklingbonde och ordförande för Svensk fågel.
Rött ljus gäller inte alla kyckllingar
Branschorganisationen håller inte med WWF om att de snabbväxande raserna är ett problem.
– Som kycklingbonde med daglig kontakt med djuren vet jag att mina kycklingar mår bra. Det visar även den senaste beteendestudien som är rapporterat till Jordbruksverket, skriver Jenny Andersson.
Det röda ljuset gäller bara konventionell kyckling. Kyckling som är kravmärkt, ekologisk eller Svenskt sigill klimatcertifierad får inte rött ljus av WWF.
Köttguiden granskar matvaror utifrån fem olika kriterier. De tar hänsyn till hur produktionen påverkar biologisk mångfald och klimatet. De tittar också på hur användningen av kemiska bekämpningsmedel och antibiotika ser ut inom produktionen. De granskar också djurvälfärden.
Fakta WWF:s Köttguiden
Köttguidens bedömningar utgår fån trafikljusmodellen. Grönt ljus betyder att maten kan ätas ibland. Gult ljus betyder att konsumenter uppmanas att vara försiktiga med sin konsumtion. Rött ljus betyder att matvarans påverkan på planeten är hög och konsumenter uppmanas att undvika dessa varor.