Redan för en dryg vecka sedan, innan ovädret Hans drog in över Sverige, ställde skyfall till stor oreda i delar av Kungälv. Vägar och byggnader översvämmades, bilar körde fast, källare fylldes. Kungälv är en av de svenska kommuner som är sämst förberedda inför ett förändrat klimat.

– Vi ser att det är först när man har haft en översvämning som kommunerna börjar jobba med frågan. Det är kortsiktiga beslut, säger Hanna Matschke Ekholm som är expert på klimatanpassning vid det statliga forskningsinstitutet Rise.

Även kommunerna Ronneby, Köping och Säter har drabbats av översvämningar i år. Också de tre ligger i botten på forskningsrapporten Klimatanpassnings årliga rankning över hur bra kommunerna jobbar med att klimatanpassa sig. Många av de som får sämst betyg är små kommuner.

SKR: ”Enorma belopp”

Förra året fick 15 kommuner statligt stöd för sitt klimatförberedande arbete, cirka 230 miljoner kronor delades ut. Enligt Sveriges kommuner och regioners chefsekonom Annika Wallenskog är det alldeles för lite pengar eftersom det finns beräkningar som visar att bara fastighetsägare kan drabbas av kostnader på 300 miljarder kronor.

– Det är enorma belopp. Ska vi klara klimatet i framtiden så behövs det mer resurser, säger hon.