Det var under Jan Björklunds tid som partiledare som Liberalerna i budgetmotionen inför 2019 presenterade förslaget om en särskild skatt på plastbärkassar. ”För att styra konsumtionen mot mer återvinning och förnyelsebara råvaror vill vi införa en plastpåseavgift”, skrev partiet i motionen. En annan förklaring var ett särskilt EU-direktiv om att minska användningen av plastbärkassar.
När Januariavtalet med S, C och MP ingicks fick L gehör för sitt förslag, som infördes 2020. Endast M och SD röstade emot i riksdagen då.
Det blev MP-språkröret Per Bolund, då finansmarknadsminister, som undertecknade propositionen, som lämnades över till riksdagen. Därmed föll det också på Bolunds lott att försvara skatten, vilket han gör än idag.
Liberalerna däremot bytte åsikt i frågan redan 2021 och krävde då att skatten skulle avskaffas. Den hade slagit fel, menade partiet. Sedan dess har alltså L varit emot den skatt som de själva tog initiativ till. Plastpåseskatten har därmed mer kommit att förknippas med MP än med L.
”Miljöpartiet pekades ut som huvudansvariga”
Skatten blev snabbt mycket kontroversiell sedan den införts 2020. Inköpen av plastkassar minskade visserligen dramatiskt till följd av att det blev mycket dyrare, men i stället inhandlades flergångskassar av plast, tygpåsar eller papperskassar. Klimatnyttan med detta ifrågasattes från flera håll. Särskilt som hushållen också började köpa alltmer obeskattade plastpåsar på rulle. De gamla matkassarna i plast hade ju tidigare ofta också använts till sopor. Dessutom slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att även miljövänliga påsar av nedbrytbar plast skulle vara skattepliktiga.
Det saknades alltså inte argument för dem som ville ge sig på plastpåseskatten. Och det var många, framför allt till höger i svensk politik. Plastpåseskatten var en tacksam fråga. Den var enkel och de flesta väljare hade en åsikt om den.
Den illustrerade också, menade kritikerna, en klimat- och miljöpolitik präglad av symbolhandlingar. För detta pekades Miljöpartiet ut som huvudansvariga. Plastpåseskatten blev därmed en av många delar i förra mandatperiodens klimat- och miljödebatt.
Socialdemokraterna höll en ganska låg profil i frågan och det var framför allt Miljöpartiet som försvarade den. Kanske fullt logiskt med tanke på att det var en MP-minister som gått till riksdagen med förslaget.
Inte helt säkert att den försvinner
Efter valet tillträdde en ny regering där samtliga partier, efter Liberalernas helomvändning, var emot plastpåseskatten.
När SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt härförleden gjorde ett utspel om att skatten ska bort var det alltså ingen större överraskning. Kritiken kom återigen i huvudsak från MP:s språkrör.
När skatten nu kan vara på väg att tas bort är det alltså inte dess initiativtagare, Liberalerna, som är dess ivrigaste försvarare, utan Miljöpartiet.
Helt säkert att den försvinner är det dock inte. Först i samband med budgetpropositionen i höst kommer regeringen att fatta slutgiltigt beslut om den ska avskaffas eller sänkas.
Och oavsett vilket beslut regeringen fattar lär debatten om plastpåseskatten fortsätta. Skulle försäljningen av plastpåsar öka kraftigt kan det nämligen också leda till att Sverige måste betala mer pengar till EU.