I juli 2011 drabbades Sundsvall av skyfall. Det kom 50 mm regn på bara någon timma. ”Jag såg ett brunnslock i gatan vila på en vattenpelare en halvmeter upp i luften, sånt tryck var det i ledningarna!” säger en som arbetade med problemen den gången.
På ett ställe i Sundsvall hade en parkering byggts in. När regnet öste ner och vattenledningarna blev proppfulla förvandlades den till en bassäng och vatten flödade in i källaren hos SOS Alarm.
– Utrustningen klarade sig med nöd och näppe. Det hade kunnat slå ut en samhällsviktig institution, säger Mats Bergmark vid Räddningstjänsten.
Intensivare regn
Sundsvall 2011 är inte det enda skyfallet på senare år. Sådana har olika ställen i landet haft även 2001, 2012, 2013 och 2014 för att nämna några exempel. Och Mats Bergmark, som leder den förebyggande verksamheten vid Räddningstjänsten, säger bestämt:
– Intensivare regn är en effekt av global uppvärmning som vi ser tydligt i dag. Klimatförändringarna är här och nu.
I Sundsvall bedrivs också klimatförebyggande arbete. När nya rör för dagvatten nu läggs är de betydligt grövre, nästan 1,5 meter i diameter istället för 90 cm som de gamla rören har. Kommer det att hjälpa?
– Inte för allt, säger Tomas Larsson, affärsområdeschef på MittSverige Vatten & Avfall. I dag dimensionerar vi för nederbördsmängder som statistiskt kommer bara en gång på 30 år, men inte för såna regn som kommer en gång på hundra år.
Det finns också tankar på att bygga om så att en hel gata kan fungera som kanal för stora vattenmängder ner till hamnen.
Räkna med mer torka
Vi får räkna med mer av extremt väder och mer nederbörd, har forskarna sagt. Men vi får också räkna med mer torka, särskilt i sydöstra Sverige. Den stora skogsbranden 2014 blev en varning. Sundsvall har ju brunnit en gång, för nu 130 år sedan, och runt stan finns gott om torr och risig skog.
Fredrik Edlund vid Räddningstjänsten var med i Västmanland och han tror inte att brandkåren skulle hinna rädda hus eller hela bostadsområden om det brinner i skogen tätt inpå:
– Då blir det människorna vi hinner fokusera på, säger han.
Det här var en del av SVT:s valbevakning. Hur tycker du att politikerna ska hantera klimatfrågan? Mejla oss på väder@svt.se. Du kan också använda #dinröst i sociala medier. Vi kommer att ta dina tankar vidare till politikerna i vår valbevakning.
Så här tog vi fram statistiken
- SVT har valt 36 av SMHI:s mätstationer runt landet och noterat data för temperaturer och nederbördsmängder. För temperaturerna anges medeltemperaturen för respektive mätstation och månad, ”lufttemperatur, medel, månadsvärde”.
- För nederbörden anges total nederbördsmängd i millimeter per månad, för varje mätstation.
- Mätstationerna har valts utifrån mesta möjliga geografiska spridning över landet och utifrån hur långa tidsserier stationerna har, eftersom statistiken ska visa värden tillbaka till år 1900. För vissa stationer finns luckor i serierna, och då har istället den mest närliggande stationens värden använts.
- Statistiken påverkas också av vilka 36 mätstationer som ingår i urvalet. Ställen nära kusten, som Halmstad eller Ölands norra udde, får temperaturer som påverkats av havet. Andra områden, som Västerbotten, har mätvärden från stationer både i inlandet och vid kusten.