Andelen arbetslösa bland utrikesfödda personer är flera gånger större än den för inrikesfödda. Stiftelsen the Global Village har med hjälp av statistiskt underlag från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån tagit fram en rapportserie om grupper med utomeuropeisk bakgrund.
– Siffrorna säger väldigt mycket, säger Ahmed Abdirahman.
Rapporterna visar att det finns skillnader mellan grupper från olika ursprungsländer i utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. Enligt undersökningen har 51 procent av de utrikesfödda som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen sitt ursprung i sex olika utomeuropeiska länder.
”Olika förutsättningar och olika möjligheter”
– Den utomeuropeiska gruppen är väldigt stor, men inte homogen. Därför är det viktigt att identifiera människors olika förutsättningar baserat på ursprungsländer för att veta vilka insatser som krävs. Då kan vi hjälpas åt att se var skon klämmer, säger han.
Underlaget visar att drygt hälften av de utrikesfödda som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen kommer från Syrien, Irak, Somalia, Eritrea, Iran och Etiopien. Det kan påverka deras möjligheter att ta sig vidare i det svenska samhället, enligt Abdirahman.
” Se dem inte som hjälplösa – se dem som kapabla”
– Vi har länder där det har varit krig i många år, vi har länder där människor inte har fått samma förutsättningar beroende på vilket kön man tillhör. Kvinnor kanske inte har haft samma möjligheter till utbildning, exempelvis. Det gör att de har olika typer av erfarenheter och utmaningar, säger han.
Hur ser du på individens egna ansvar att komma in i det svenska samhället?
– Individen har alltid ansvar, men det gäller också att förstå att människor har kommit hit för en bättre framtid. Vi behöver se dem ur det perspektivet och inte som hjälplösa människor. Se dem som kapabla.
Finns det risk för att era rapporter stigmatiserar grupperna?
– Data kan man alltid använda för att förstå och förbättra, eller för att förtrycka människor. Men vi ser att fördelarna är större än de få grupper som kanske använder det här på fel sätt.
Rapport visar:
“Fakta för förändring” är en rapportserie om grupper i utanförskap. Den undersöker utbildningsnivå och sysselsättningsgrad över tid, mellan 2013–2019, bland personer med utländsk bakgrund från de tre länder i Afrika och Asien med störst representation i Sverige.
Medborgare från Somalia, Eritrea och Etiopien utgör 66 procent av alla inskrivna arbetslösa från Afrika. Medborgare från Syrien, Irak och Iran utgör 74 procent av alla inskrivna arbetslösa från Asien.
Av de utrikesfödda personer som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i december 2021 var
· 45 000 från Syrien
· 24 000 från Irak
· 8 000 från Iran
· 16 000 från Somalia
· 11 000 från Eritrea
· 4 000 från Etiopien
Det motsvarar 51 procent av alla utrikesfödda, samt 63 procent av alla utomeuropeiskt-födda, som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.
Källa: the Global Village/ Fakta för förändring
Stiftelsen The Global Village är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation.
Arbetslöshet bland inrikes- och utrikesfödda
Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda om man tittar på arbetslösheten. I slutet av 2021 låg andelen inskrivna som arbetslösa på 3-4 procent för inrikesfödda (16-64 år), enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för utrikesfödda var 12-14 procent.
Gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda har ökat jämfört med för tio år sedan. Förändringen beror både på att andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat bland svenskfödda och ökat bland utrikesfödda.
Samma mönster ser man för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Andelen långtidsarbetslösa (utan jobb mer än tolv månader) var i april 2022 1,6 procent för inrikesfödda. Bland utrikesfödda var motsvarande andel 9,1 procent.
Även här har gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda ökat. Särskilt bland kvinnor. Och även här beror förändringen på att andelen inskrivna har minskat bland svenskfödda och ökat bland utlandsfödda.
Statistiken om inskrivna arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen och anger personer som är öppet arbetslösa, det vill säga aktivt söker arbete, eller som deltar i program. För begreppet långtidsarbetslös gäller att man är öppet arbetslös eller deltar i program, samt sammanhängande varit utan arbete i mer än tolv månader. Fördelen med dessa mått på arbetslöshet är att det finns färska uppgifter.
Det kan ta lång tid för flyktinginvandrare att få ett jobb.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var drygt hälften av flyktinginvandrarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetande tio år efter att ha fått uppehållstillstånd och en kommunplacering. Med förvärvsarbete avses en löneanställning eller egen näringsverksamhet. Bland inrikesfödda i samma åldersgrupp har över tid drygt åtta av tio klassificerats som förvärvsarbetande, det vill säga haft en löneanställning eller egen näringsverksamhet.
Skillnaderna är stora inom gruppen flyktinginvandrare beroende på bland annat utbildningsnivå, kön och ursprungsland, För lågutbildade och kvinnor tar det längre tid att hitta ett arbete.