Fabian Jouzdani var en av alla jobbsökande. Han kom till Sverige från Iran 2014 och blev arbetslös 2019, efter att ha läst svenska och genomgått stödprogram.
– Jag skickade ut 10 till 15 jobbansökningar varje dag. Utan resultat, berättar han.
För en lyckad integration är jobb en viktig väg in i det svenska samhället. Men utrikesfödda personer har ofta svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden trots de stora behoven av arbetskraft.
I slutet av förra året var mellan 3–4 procent av gruppen inrikesfödda inskrivna som arbetslösa. För utrikesfödda var motsvarande siffra 12–14 procent.
Samtidigt ökar arbetslösheten i gruppen. Färre än hälften av flyktinginvandrare är i arbete tio år efter uppehållstillstånd och kommunplacering, enligt Statistiska centralbyrån.
“Kunskapsintensiv arbetsmarknad”
En viktig förklaring är den låga utbildningsnivån hos många av de som har kommit till Sverige under de senaste åren, enligt Arbetsförmedlingen. Man fokuserar därför på utbildningsinsatser för de arbetslösa så att de ska kunna matcha kraven som ställs.
– Det är många som saknar fullständig utbildning. Den svenska arbetsmarknaden är väldigt kunskapsintensiv och det ställer väldigt höga krav på den arbetssökande, säger Arbetsförmedlingens analyschef Anders Ljungberg.
Men den tidigare analyschefen Annika Sundén menar att det tar för lång tid. Den mer effektiva åtgärden är att snabbt få ut de arbetssökande i jobb samtidigt som de utbildar sig vid sidan av.
”Alla människor har förmågor”
Genom att kartlägga individens förmågor snarare än utbildningsnivå och arbetserfarenhet skulle fler komma ut på arbetsmarknaden, enligt Annika Sundén.
Någon som aldrig har haft ett formellt arbete kan likväl ha tagit hand om hushållet och sina barn eller om sina föräldrar. Det är förmågor som passar för flera jobb som exempelvis i ett skolkök eller på ett omsorgsboende, förklarar hon.
– Det bemötandet, att tänka att alla människor kan arbeta, det tror jag Arbetsförmedlingen har behövt bli mycket bättre på.
På en arbetsplats får de utrikesfödda större möjligheter att lära sig svenska, vilket i sin tur kan snabba på integrationen, enligt Sundén.
Så var även fallet för Fabian Jouzdani. För ett par månader sedan fick han ett jobb inom medieproduktion, efter två år som arbetslös.
– Jag vågar prata svenska nu. Det gjorde jag inte innan.
Arbetslöshet bland inrikes- och utrikesfödda
Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda om man tittar på arbetslösheten. I slutet av 2021 låg andelen inskrivna som arbetslösa på 3-4 procent för inrikesfödda (16-64 år), enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för utrikesfödda var 12-14 procent.
Gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda har ökat jämfört med för tio år sedan. Förändringen beror både på att andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat bland svenskfödda och ökat bland utrikesfödda.
Samma mönster ser man för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Andelen långtidsarbetslösa (utan jobb mer än tolv månader) var i april 2022 1,6 procent för inrikesfödda. Bland utrikesfödda var motsvarande andel 9,1 procent.
Även här har gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda ökat. Särskilt bland kvinnor. Och även här beror förändringen på att andelen inskrivna har minskat bland svenskfödda och ökat bland utlandsfödda.
Statistiken om inskrivna arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen och anger personer som är öppet arbetslösa, det vill säga aktivt söker arbete, eller som deltar i program. För begreppet långtidsarbetslös gäller att man är öppet arbetslös eller deltar i program, samt sammanhängande varit utan arbete i mer än tolv månader. Fördelen med dessa mått på arbetslöshet är att det finns färska uppgifter.
Det kan ta lång tid för flyktinginvandrare att få ett jobb.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var drygt hälften av flyktinginvandrarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetande tio år efter att ha fått uppehållstillstånd och en kommunplacering. Med förvärvsarbete avses en löneanställning eller egen näringsverksamhet. Bland inrikesfödda i samma åldersgrupp har över tid drygt åtta av tio klassificerats som förvärvsarbetande, det vill säga haft en löneanställning eller egen näringsverksamhet.
Skillnaderna är stora inom gruppen flyktinginvandrare beroende på bland annat utbildningsnivå, kön och ursprungsland, För lågutbildade och kvinnor tar det längre tid att hitta ett arbete.