Samma dag som Sverige höjde terrorhotnivån fick ett sms som varnade för planerade dåd mot flera köpcentrum i Stockholmsområdet stor spridning. I meddelandet angavs SOS Alarm som källa för påståendena – men inget av det stämmer, säger SOS Alarm till SVT Nyheter.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sammanställt tips för källkritik med utgångspunkt i de sex klassiska journalistiska frågorna – läs igenom dem innan du delar.
Vad?
Vilken slags information handlar det om? Är det personliga åsikter eller fakta? Finns det källhänvisningar som bekräftar påståendet? Om medier använder formuleringar som ”enligt uppgifter” eller att något ”ska ha skett” är uppgifterna inte bekräftade.
När?
Hur gammal är informationen? När gjordes inlägget eller artikeln och finns det nya, uppdaterade, uppgifter sedan dess? I ett tidigt skede sprids ofta information som sedan bekräftas eller korrigeras.
Var?
Förekommer uppgifterna på en privat blogg, i ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida eller på en mediesajt? Har sajten en ansvarig utgivare? En sajt med en utgivare har större trovärdighet än en utan. Kan du hitta informationen på andra ställen? Om en uppgift kommer från endast en källa bör den behandlas med försiktighet.
Hur?
Hur fick du tag på informationen? Har källan tidigare publicerat information som är bekräftad? Säger flera källor samma sak?
Vem?
Kommer informationen från en myndighet, en organisation, ett företag eller en forskare? Har medierna använt andra medier som källa? Kan du hitta ursprungskällan?
Varför?
Vill någon sprida sina åsikter, väcka debatt eller underhålla? Vem tjänar på att du klickar på informationen? Kan budskapet ha utformats för att du ska ändra ditt tänkande eller beteende? Är opinionsbildande material tydligt utmärkt som just sådant?