När SVT:s konsumentredaktion Plus undersöker hur mycket hallon det finns i hallonsoda så visar det sig att generellt sett så är mängden hallon märkbart liten. I en av produkterna ingick inga hallon alls.
LÄS MER: Här är hallonsodan som helt saknar hallon
– Man kan ifrågasätta beteckningen när livsmedlet innehåller så lite som under en procent, likväl de livsmedel som inte innehåller någon alls frukt alls, säger Lena Wallin, statsinspektör på Livsmedelsverket.
– Detta eftersom båda märkningar kan vilseleda konsumenterna om de förväntar sig att vissa ingredienser ska ingå i livsmedlet. Därför är det viktigt att man läser ingrediensförteckningen.
Samtidigt menar hon att Livsmedelsverkets tolkning av lagen är att läsk med frukt i produktnamnet inte nödvändigtvis måste innehålla frukt.
– Generellt så gäller att det man påstår att ett livsmedel innehåller ska det också innehålla. Men det finns undantag som baserar sig på vad man som konsument kan förvänta sig.
– Till exempel så har konsumenterna lärt sig att godis som hallonbåtar faktiskt aldrig har innehållit hallon.
Konsumentens förväntan avgör
Enligt Lena Wallin anser Livsmedelsverket att av tradition så förväntar man sig som konsument inte att hitta frukt i läsk. Enligt henne är det det viktigaste att konsumenterna inte vilseleds.
– Så länge ingredienserna framgår av innehållsförteckningen så anser Livsmedelsverket att man som konsument inte bör kunna bli lurad.
Hon poängterar dock att så stor tydlighet som möjligt från tillverkarna är att föredra.
– Det är bra att flera drycktillverkare själva har börjat anamma att skriva ”dryck med smak av...” på flera av sina drycker.
Beteckningar av livsmedel
Alla färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med en beteckning som beskriver vad det är för slags livsmedel. Det finns i huvudsak tre typer av beteckningar
- Föreskriven beteckning – När det finns en beteckning som föreskrivs i EU-gemensamma regler eller i nationella bestämmelser är det den beteckningen som ska användas. Exempel: Parmaskinka, falukorv, fruktjuice.
- Vedertagen beteckning – En vedertagen beteckning är accepterad som livsmedlets beteckning i det land där livsmedlet säljs. Med en sådan beteckning ska det inte behövas någon ytterligare förklaring av livsmedlet i fråga. Exempelvis måste bacon vara producerat av griskött och champinjonsoppa ska både smaka och innehålla champinjoner.
Gäller inte någon av dessa två ska ett livsmedel ha en beskrivande beteckning.
- Beskrivande beteckning – Beteckningen ska vara tillräckligt tydlig för att identifiera vad det rör sig om för produkt. Exempel: ”Fruktdryck med smak av...”, ”Smörgåspålägg med smak av...”
Källa: Livsmedelsverket
Tipsa Plus!
Den här artikeln bygger på ett tittartips. Vad vill du att SVT:s konsumentredaktion Plus ska granska? Tipsa oss här.