– Vi känner att man inte tagit det på allvar, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare på Brottsofferjouren, till SVT:s konsumentredaktion Plus.
– Om man kan lura systemet så att fel nummer visas när någon ringer, då är det också operatörernas ansvar att antingen lösa det eller tydligt informera alla om att du aldrig kan lita på den du tror att ringer.
Pågått länge
På Brottsofferjouren fick man vetskap om bedrägerierna redan förra sommaren, och när detta anmäldes till polisen fick man rådet att snabbt se till att samtliga jourens nummer spärrades, eftersom bedragarna sannolikt skulle ge sig på numren ett efter ett.
Men att få huvudoperatören Telia att lägga de nödvändiga spärrarna på jourens alla nummer tog nästan ett halvår.
– Att få kontakt med supporten var omöjligt och där fanns heller ingen avdelning som hanterade bedrägerier, utan de kunde möjligen skicka ett mejl till någon, som aldrig återkom, säger Fredrik Mellqvist.
– Trots att det här är känt hos polisen så finns ingen hos operatörerna som kan ta emot frågan. Det tycker jag är häpnadsväckande.
”Man har inte velat lägga tid på det”
Telia beklagar att ärendet tagit lång tid men säger att man gjort allt i sin makt för att hjälpa Brottsofferjouren. Fredrik Mellqvists uppfattning är dock att han behövt tjata för att något ska hända överhuvudtaget.
– Man har inte velat lägga tid på det manuella arbetet som krävts för att spärra alla nummer. Under tiden har många människor drabbats och blivit av med stora belopp helt i onödan.
Många har drabbats
Ett hundratal personer har under det senaste året rapporterat att de bestulits på sammanlagt över 2,5 miljoner kronor kopplat till nummerbedrägerierna i Brottsofferjourens namn.
Att manipulera uppringande nummer kallas för spoofing och är idag tillåtet i Sverige. Men regeringen ser just nu över lagstiftningen på området och förhoppningen är att den reviderade lagen ska försvåra eller omöjliggöra denna typ av nummermanipulation i framtiden.
Har du också råkat ut för en telefonbluff? Tipsa Plusredaktionen!
Detta är spoofing
Bedrägerier över telefon är ett ökande samhällsproblem. Under förra året kom över 7 000 polisanmälningar in, vilket är en ökning på drygt 30 procent jämfört med året innan.
Det svenska telefonnätet saknar idag system för verifiering av avsändare, och det är möjligt att manipulera det nummer som visas som avsändare. Denna nummermanipulation kallas för spoofing. Även sms och mejl kan spoofas.
Exempel på organisationer, myndigheter och företag vars telefonnummer missbrukats i bedrägeriförsök är:
- Telekområdgivarna
- Konsumentverket
- Brottsofferjouren
- Brottsoffermyndigheten
- Flera banker
- UPPDATERING 210918: Varning: Plusredaktionen får just nu in flera tips om att det pågår bedrägeriförsök där man erbjuder pensionärsrabatt på konsumenters telefonabonnemang, och utger sig för att ringa från mottagarens operatör.
Spoofing kan även användas för legitima syften, som till exempel när en myndighet vill styra så att växelnumret (istället för direktnumret) visas när en anställd ringer ut, eller då ett svenskt företag vill att deras svenska nummer ska visas även om kundsupporten sitter i utlandet.
I dagsläget finns ingen tydlig reglering kring spoofing i varken Sverige eller EU, men just nu bereder regeringen en ny lag, som berör spoofingfrågan.
Post- och telestyrelsen har varit remissinstans i arbetet och framfört att de ser ett behov av regleringar för att säkerställa att det nummer som presenteras hos mottagaren går att validera. Den som ska se till att nummervalidering är möjlig bör enligt PTS vara den som tillhandahåller kommunikationsnätet eller -tjänsten ifråga, alltså exempelvis nätägaren om man talar om traditionella telefonnät.
Plusredaktionen har medvetet valt att inte gå in på detaljer kring hur nummermanipulationen görs.