Moa Bursell är forskare i sociologi på Institutet för framtidsstudier. Hon har tidigare gjort undersökningar på hur personers namn kan inverka på chanserna att få jobb.

– Vi skickade likvärdiga jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat om lediga tjänster, där en hade nordafrikanskt eller arabiskklingande namn, och en hade svenskklingande namn. Det visade sig vara ungefär dubbelt så svårt för en person med arabiskt eller nordafrikanskklingande namn att få positiv respons från arbetsgivare, alltså en inbjudan till intervju eller liknande, säger Moa Bursell.

Andra undersökningar visar att personer efter ett namnbyte har fått markant högre inkomster efter bara ett år.

– Det visar ju att de fick någon form av belöning för namnbytet, att det finns en länk mellan namn och inkomst, säger Moa Bursell.

”Han ska inte byta namn”

Hon blir inte förvånad när hon hör om Erman Gözubüyükogullari, som har sökt tusen jobb men fortfarande är arbetslös.

– Nej, i det här fallet är det dessutom en person som invandrat. I våra experiment har personerna haft en längre bakgrund i Sverige med svensk utbildning, och har man inte det är det sannolikt att man blir diskriminerad i ännu högre utsträckning, säger hon.

Vad har du för råd att ge Erman?

– Jag har inga tips till honom. Ansvaret är inte hans att det ser ut såhär. Jag tycker absolut inte han ska byta namn, det ska man inte behöva göra för att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Istället menar Moa Bursell att det är attityderna hos arbetsgivare som behöver förändras.

– Jag ser inga trender i min forskning, det blir varken bättre eller sämre. Ju mer mångfald det blir i Sverige desto viktigare är det att den här typen av stereotyper inte får inverka på något så viktigt som anställningsbeslut.