– Det är en viktig signal, att det inte bara är olagligt att genomföra brottet utan även att förbereda det, säger Bayan Nasih som arbetar inom det nationella kompetensteamtet mot hedersrelaterat våld.

Att brottsmål om könsstympning tas upp i rättssalen är ovanligt och endast två personer har dömts för brottet i Sverige även om det har varit olagligt i 35 år.

År 2006 dömdes en 41-årig man till två års fängelse för att ha könsstympat sin dotter i Somalia. Samma år dömdes en 42-årig kvinna till tre års fängelse för könsstympning och grov kvinnofridskränkning av sin dotter.

– Det var tack vare att flickorna själva såg könsstympning som ett brott. De ville ha upprättelse och de vågade berätta för vuxna och för domstolen, säger Bayan Nasih som arbetar inom det nationella kompetensteamtet mot hedersrelaterat våld, vid Länsstyrelsen i Östergötland.

Fler ringer stödtelefon

För att det ska bli fler fällande domar tror hon att frågan behöver uppmärksammas mer och integreras i fler delar av samhället. Det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck hon arbetar i, utbildar bland annat myndigheter och olika yrkesgrupper i frågan. De har även sedan ett par år tillbaka en stödlinje för yrkesverksamma som behöver hjälp i hedersrelaterade ärenden.

De senaste två åren har samtalen till stödtelefonen ökat och 2016 gjordes det dubbelt så många polisanmälningar som året innan.

– När kunskapen ökar och samhället vågar prata mer om könsstympning ger det effekt och man vågar uppmärksamma den här frågan, det leder till att anmälningarna ökar, säger Bayan Nasih.