Robert Loeffel är presstalesperson i Polisregion Syd. Han beskriver felaktiga dödförklaringar som svåra brott att utreda.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Robert Loeffel förklara varför brottet är svårt att utreda för polisen i klippet ovan. Foto: SVT

Polisen: ”Lämnar väldigt få eller inga spår efter sig”

Uppdaterad
Publicerad

Enligt polisen är felaktiga dödförklaringar svårutredda brott. Blanketter fylls i för hand och lämnar få spår. Men i vissa fall kan handstilen avslöja den skyldige.

Att felaktigt dödförklara en person är ett brott som rubriceras som urkundsförfalskning och som kan leda till fängelse i två år.

År 2022 drabbade det 46 personer runt om i landet, förra året drabbade det tre. Statistik för hur många polisanmälningar om det som görs varje år går inte att få fram. Enligt Robert Loeffel är det ovanligt – i alla fall i polisregion Syd.

Falska dödförklaringar

– I min roll har jag bra koll på polisanmälningar som görs i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar. Det är väldigt ovanligt att jag ser den här typen av anmälningar.

Myndigheterna för ingen statistik

Siffror för hur många anmälda brott av den här typen som leder till en rättslig påföljd går inte heller att få fram. Varken polis- eller åklagarmyndigheten för sådan statistik.

– Ofta leder det inte fram till att vi kan komma åt en gärningsperson. Inga digitala forum är inblandade och då lämnar man väldigt få eller inga spår efter sig.

Identifierar polisen en misstänkt i en utredning kan personens handstil undersökas för att koppla den till dödsbevisblanketten som skickats in.

I klippet ovan berättar Robert Loeffel mer om hur brotten utreds.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Falska dödförklaringar

Mer i ämnet