Skolorna har tuffa ambitioner att leva upp till: Dels ska så många lärare som möjligt vara behöriga och legitimerade, dels ska lärarkåren växa i takt med elevtillströmningen. Dessutom har regeringen höjt ribban med en lågstadiesatsning, med syfte att öka lärartäthet för de yngsta eleverna.

Mer krävande med obehöriga lärare

Förra läsåret kunde grundskolorna öka behörighetsgraden, medan lärartätheten sjönk. Detta läsår är det tvärt om. Med växande brist på legitimerad personal har skolorna visstidsanställt personer utan lärarexamen. Varje elev har alltså chans att få lite mer uppmärksamhet av läraren, men sannolikheten har ökat något för att läraren är obehörig.

– Obehöriga lärare får inte sätta betyg eller ansvara för undervisningen. I en situation där man behövt fylla på med många obehöriga blir det mer krävande för skolan som organisation, säger Niclas Westin, enhetschef vid Skolverket.

LÄS MER: Högskolan satsar på betald utbildning för lärare

Roligare på jobbet

TT:s genomgång visar att skolorna (kommunala och fristående) i 37 kommuner lyckats dubbelt. Där har både behörighetsgrad och lärartäthet förbättrats sedan förra läsåret. En av dem kommunerna är Rättvik, som också är den enda dalakommunen på den listan.

– Jag blev alldeles förvånad själv. Det är ett av våra problem att få tag på behöriga lärare. Jag var tvungen att se efter hur vi låg till tidigare. Behörigheten har ökat sedan förra året, men vi vill höja ytterligare. Just nu ligger vi runt rikssnittet, säger Lars Kratz förvaltningschefen för utbildning och barnomsorg i Rättviks kommun.

”Nöjer mig aldrig”

Men det finns ändå vissa faktorer som han tror har hjälpt till.

– Vi har bra elevresultat över tid, vilket gör att det upplevs som väldigt bra. De resultaten gör att det är en attraktiv miljö att jobba i, vi har lärare som är duktiga och det är såklart bra att få jobba med duktiga kollegor, säger han.

Men trots de positiva siffrorna i den här genomgången är Kratz inte helt nöjd.

– Jag nöjer mig aldrig. Kommer jag till 100 procent behöriga lärare är jag nöjd, säger han.

Kommunala skolor högre lärartäthet

På riksnivå ligger tätheten nu på 12,0 elever per lärare. Det är en liten förbättring som märks i drygt hälften av kommunerna. I 117 kommuner har den försämrats och i 22 är den oförändrad.

Förändringarna sker också utifrån väldigt olika nivåer: I Vilhelmina har varje lärare 8,3 elever, i Sundbyberg 15,4. Som tidigare har de kommunala skolorna en högre lärartäthet än de fristående.

Men vad är viktigast, behörighetsgrad eller lärartäthet?

– Ska man titta på frågan i ett storskaligt perspektiv, skriver OECD att länder som gör bra resultat i Pisa har prioriterat behöriga lärare. Men det finns förstås gränser för hur stora grupper en lärare kan ha. Det gäller att hitta den bästa avvägningen, säger Niclas Westin, enhetschef vid Skolverket.