Det finns flera pågående projekt där syftet är att sprida kunskap om nya och gamla baljväxter och spannmålssorter. Det kan dels handla om kulturarvsgrödor som rättviksärt och goatlandslins. Men det finns också lantbrukare i Sverige som provar att odla quinoa i Sverige, en gröda som annars växer vilt i Sydamerika.
Ett av projekten bedrivs av Svenska hushållningssällskapet.
– Det är ett växande intresse, inte bara för baljväxter utan även spannmål, säger Anna-Karin Landin som är matkonsult på Hushållningssäsllskapet.
Intresserar storhushållen
Några av förklaringarna till det växande intresset är ett ökat klimatengagemang, den torra sommaren 2018 som gjorde att många odlare fick sig en tankeställare och att en del lantbruk ser en omställning till andra grödor som ett sätt att kunna överleva.
En av de marknader som är intresserade av kulturarvsgrödorna är enligt Anna-Karin Landin storhushållen.
– De gör klimatmenyer och vill hemskt gärna ha ärt- och baljväxter i sina menyer och svenskproducerat, men just nu är tillgången för liten.
Vad tror du vi äter i framtiden?
Daniel • Världens opartiska forskningskår är överens om att det bästa för både vår hälsa och vårt klimat är en helt växtbaserad kost utan animalier. Man kan ha personliga åsikter och önskemål kring mat, men det gör inte detta faktum mindre sant. Både FN och WHO stöder detta. Och prio ett bland oss vuxna måste väl vara att göra vårt yttersta för att säkerställa att jorden kommer kunna vara beboelig för vår barn och barnbarn. Det måste vara viktigare än vad smaklökarna längtar efter.
Marie • Vi kommer antagligen att äta mer växtbaserat än nu, och med mycket mer hemodlat. Tror inte att det kommer bli helt stopp med kött, men det kommer att bli betydligt mindre än nu. Det växtbaserade blir basen och ibland läggs någon liten köttbit till. Det kommer även i framtiden behövas betande djur i våra hagar. Både växter och insekter är beroende av öppna beteshagar. Men det kommer antagligen finnas många fler alternativ till kött. Själv är jag vegetarian sedan många år tillbaka och odlar min egen mat. Men alla vill inte bli vegetarianer och det kan vi inte heller kräva.
Hanna • Framtiden, om vi lyckas ha en, kommer vara vegansk av många skäl. För klimatet är det oundvikligt, miljön och vår hälsa gynnas av ett skifte till växtbaserat, det är en förutsättning för att kunna mätta alla människor i framtiden då animaliekonsumtionen är ett oerhört slöseri med resurserna och sist men inte minst måste vi ta tag i den etiska biten. 113 miljoner djur dödades förra året för vår mat, bara i Sverige. Alla miljarder vattendjur inte medräknade. 113 miljoner individer, kännande varelser, som har samma önskemål som vi, de vill leva för sin egen skull och varken bli utnyttjade eller dödade. Det är dags att äntligen respektera djuren!
Alice • Alger och tång från havet, raps, soja och havre från växtriket (ökad konsumtion).
Tror på dessa kategorier då de är näringsrika, välsmakande, lättodlade/lättåtkomliga och har en bra inverkan på magens välbefinnande. Baljväxter och kål tycker jag man ska välja bort, de orsakar alldeles för stor skada på redan stressiga och skadade magar. Insekter - nej.
Tilltalar för få. Fiskodlingar tillsammans med grönsaksodlingar - nej, av djurskyddsskäl. Fiskar som tvingas leva svältande i smutsiga vattentankar till förmån för sallad-och tomatodlingar - sådan barbarisk djurhållning ska vi inte ha tillbaka.
Kocken • Det blir väll krångligt pressade mass production av småkryp och potatis som har smaksättning som kött.. Vilket är ganska lustigt varför imiterar man kött när det redan finns men men låt kemikalier sätta ribban för "bättra mat" när originalet bra mat redan som är enklare att få tillgång till.
Stina • Varför tas bara växtätare med Vi behöver djur som betar för att hålla markerna öppna. Då trivs humlor ,bin och andra nyttoinsekter,som bidrar till nyttoväxterVi hade aldrig överlevt i nordens karga klimat om vi inte haft husdjur.Veganismen är en ensidig och enfaldig innegrej blan dem som tror sig veta allt om klimatpåverkan.