En kartläggning av dalakommunernas klimatarbete som SVT Nyheter Dalarna gjort visar att 60 procent av de svarande kommunerna inte har tillräckliga resurser för att arbeta med klimatfrågor.
– Självklart skulle vi behöva mer resurser, och det är akut. Vi är i ett svårt ekonomiskt läge för hela den kommunala verksamheten och prioriteringarna är just nu svåra, svarar miljöstrategen Mirjam Nykvist i Avesta kommun.
Samordning av klimatarbetet
Endast fyra kommuner uppger att nuvarande resurser räcker, och flera av dessa menar att samordningen behöver bli bättre.
– Det behövs ett bra samarbete där alla hjälps åt och drar åt samma håll, svarar hållbarhetsstrategen Camilla Sundberg Skogström, i Säters kommun.
Vill se direktiv från nationellt plan
I Vansbro kommun, där man uppger att det inte finns resurser att avsätta specifikt för klimatarbetet, efterfrågas tydligare krav på hur man ska arbeta med klimatfrågor ute i landet.
– Klimatfrågan bör samordnas på ett högre plan, på nationellt plan ge direktiv till kommunerna på hur man ska arbeta med klimatfrågan, säger Vansbros kommunalråd Markus Kock (S).
Krav på upphandlingar
Samtliga svarande kommuner säger att de ställer krav på klimathänsyn vid upphandling. Vilka krav som ställs och hur omfattande dessa är varierar mellan olika kommuner.
I södra Dalarna samarbetar sex kommuner kring upphandlingar där man tillsammans kan ställa klimat- och miljökrav.
– Det betyder jättemycket för utvecklingen framåt, säger Fredrik Jarl (C), kommunstyrelsens ordförande i Gagnef.
Så arbetar dalakommuner med klimatfrågor
11 av 15 dalakommuner svarade på SVT Dalarnas enkätfrågor:
• 10 kommuner uppger att det är en prioriterad fråga att minska kommunens klimatpåverkan.
• Majoriteten av de svarande kommunerna har inte någon som arbetar heltid med klimatfrågor inom kommunen.
• Ungefär hälften av kommunerna uppger att det inte finns källsortering på samtliga av kommunens avdelningar.
• Exempel på stora insatser som lyfts från klimatarbetet i kommunerna under 2023 är energieffektivisering, minskad konsumtion, omställning av fordonsflottan, gröna vägen, vindbruksplan, miljömärkt el, nya miljömål, upphandlade kontorsmöbler och översyn av fjärrvärme.
• Majoriteten av de svarande kommunerna uppger att de ställer krav på klimathänsyn i kostpolicyn, som t.ex. att öka andelen ekologiskt eller närproducerat, samordna transporter för att minska utsläpp eller minska matsvinn.
• Majoriteten av de svarande kommunerna uppger att de ställer krav på klimathänsyn vid nybyggnation, som t.ex. att se över byggmaterial, livslängd på byggnader och energieffektivisering.