Kyrkogårdschefen i Falun, Karin Elofsson, står framför en askgravplats på skogskyrkogården.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Kyrkogårdschefen Karin Elofsson tror att många kommer fortsätta välja askgravplats som gravsättning – så här påverkar det kyrkogårdarnas utseende i framtiden. Foto: Charlotte Pettersson/SVT

Kyrkogårdschefen i Falun: ”Kyrkogårdarna kommer se annorlunda ut i framtiden”

Publicerad

Under hösten har arbetat med att skapa fler askgravplatser pågått på Falu skogskyrkogård. Vid en askgravplats sitter endast en namnplatta för den begravna, och den typen av gravsättning har blivit vanligare jämfört med en urnplats med gravsten.

– Vi planerar redan nu för fler anläggningar, säger Karin Elofsson som är kyrkogårdschef i Svenska kyrkan i Falun.

Det finns idag ingen samlad statistik när det gäller antalet askgravplatser i hela Sverige.

– Det man kan säga är att det byggs mycket askgravplatser i hela landet men det är svårt att säga exakt hur många, säger Dennis Jansson, vd för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

Enligt siffror från ett urval av kyrkogårdsförvaltningar har också andelen begravningar i askgravlund och askgravplats fördubblats från 2012 till 2023.

Mycket fokus på askgravplatser

I Falun anlades de första askgravplatserna i början av 90-talet och var då bland de första i Dalarna och i Sverige. De fem senaste åren har askgravplatserna varit mer valda än en urnplats med gravsten i Falun.

Vid en askgravplats placeras oftast urnan tillsammans med några andra askgravplatser på ett avgränsat område.

– I askgravplatsen här finns det plats för två personer, säger Karin Elofsson och visar på en.

Hon tror att intresset för askgravplatser kommer att hålla i sig.

– Vi lägger mycket fokus på att ha askgravplatser och askgravplatsanläggningar på våra nya delar på kyrkogårdarna.

Den vanligaste typen av gravsättning i Falun förra året var minneslund (131 stycken), därefter askgravplats (108), urna (96) och kista (14).

Olika sätt att begravas

Svenska kyrkan har flera olika sätt att gravsätta våra döda i Sverige.

Kistgravplats – Den döda kroppen placeras i en kista, och kistan begravs i jorden. Över kistgraven reser de anhöriga ofta en gravsten eller så används en redan befintlig familjegrav.

Urngravplats – Den döda kroppen kremeras. Askan läggs i en urna, som begravs i jorden. Över urngraven reser de anhöriga ofta en gravsten. Eller så används en redan befintlig familjegrav.

Askgravplats – En utveckling av urngravplatsen, ofta placerad tillsammans med andra askgravplatser på ett område.

Minneslund – Askan strös ut eller grävs ner i en minneslund, som är ett område där askan efter fler döda finns. Minneslunden är anonym – där finns inga personliga stenar.

Askgravlund – Askan strös ut eller grävs ner på ett område där askan efter fler döda finns. På en gemensam yta finns deras namn angivna.

Kolumbarium och urnmur – Urnan med aska placeras i en av många nischer i en vägg eller en mur. Skillnaden mellan ett kolumbarium och en urnmur är att kolumbariet är inomhus och en urnmur är utomhus.

Kistminneslund – Kistan gravsätts på ett gemensamt gravområde för kistor. Den fungerar ungefär som en minneslund.

Källa: www.svenskakyrkan.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.