Totalt handlar det om att en tredjedel av landets kommuner tillsammans har kostat på investeringar för över 200 miljoner kronor i konstsnöanläggningar.
I Leksand – som toppar listan av de 255 enkätsvar man fått in från landets kommuner – har man köpt in en snökanonsystem för 12,6 miljoner kronor till skidanläggningen Granberget som kommunen driver i egen regi. För pengarna byggde man även längdskidspår.
Hundratusentals kronor till snö
Kommunen uppger i sitt enkätsvar till P4 Jämtland att man planerar att kosta på anläggningen ännu mer i framtiden. En halv miljon kronor skulle då avsättas till bland annat ny belysning men också till att förlänga en vattenledning, för att sin tur kunna förlänga konstsnöskispåret.
Men Leksand är inte de enda som satsat.
Även om de flesta kommuner uppger att de stöttar föreningslivet med pengar - och att det är föreningarna i sin tur som kostar på anläggningarna med snötillverkning – så har även kommunerna själva gått in med flera större belopp de senaste fem åren.
LÄS MER: Dyster snöprognos – skidanläggningar investerar i konstsnö
Till P4 Jämtland uppger att Rättviks kommun att man investerat 440 00 kronor i en ny pump och en mer effektiv snökanon, samtidigt som man i Smedjebacken investerat i en snöanläggning för runt 400 000 kronor med snörör och pumpar plus en pistmaskin.
Artikeln fortsätter under bilden – fler snösatsningar görs för skattepengar
Mer pengar till framtiden
Och mer skattepengar planeras att investeras i snö framåt också.
I Falun planerar man på sikt att köpa in ytterligare snökanon för en miljon kronor, samtidigt som man i Malung-Sälens kommun har man investerat i en snökanon men behöver avsätta runt 150 000 de kommande fem åren för att säkra tillgången på kallt vatten snökanonen.
Privata investerare tar kostnad
Det finns några kommuner som inte planerar att satsa alls. Dessa är Gagnef, Älvdalen och Orsa men det bör också förtydligas att det istället finns privata investerare i Älvdalen och Orsa – som i Malung-Sälens kommun – som satsat desto mer.