De senaste två åren har den partipolitiskt obundna föreningen Näthatsgranskaren jobbat för att motverka hat och hot på sociala medier. Föreningen har scannat grupper på bland annat facebook i syfte att upptäcka hets mot folkgrupp, trakasserier och förtal.  Hittills har de anmält över 5000 misstänkta brott. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för demokratiska samtal i Sverige.  

I sitt arbete med att patrullera de sociala medierna ser Tomas Åberg och hans kollegor i föreningen hur människor på kort tid går från att skriva tillsynes harmlösa kommentarer till regelrätta hot och hets mot folkgrupp.  

– Radikalisering behöver inte betyda att man lägger en bomb utanför en polisstation eller en flyktingförläggning. Att man går från att diskutera invandringspolitik till att begå hets mot folkgrupp är en ju en radikalisering i sig.

Fritidspolitiker gick från kritik till straffbara kommentarer

Som exempel nämner han bland annat Anders Behring Breivik och Anton Lundin Pettersson. Men det finns nivåer av radikaliseringen. Åberg nämner en kvinnlig fritidspolitiker som gick från att vara invandringskritisk till att skriva saker på nätet som var straffbara.  

– Hon har nyss avtjänat tre månaders fängelse, berättar Åberg.  

Han beskriver radikaliseringsprocessen på sociala medier som en pyramid där botten består av propaganda som inte är straffbar, men som ändå påverkar många genom att ge näring till fördomar. Där sker en normalisering som ger grogrund för hat och hot.  

Klicka på klippet för att se Åberg beskriva hur radikaliseringen går till.

Den här artikeln är en del av projektet Sverige möts. Mer om satsningen kan du läsa om på Sverige möts sajt.