Olika typer av myndighetsbeslut påverkar markägarnas möjligheter att bruka sin egen skog. Framför allt handlar det om skog med miljövärden. Det kan vara till exempel fjällnära skog eller skog med nyckelbiotoper.
– 30 procent av all svensk skog är belagd med olika slags brukandeförbud idag och i skogslänen från norra Dalarna och uppåt är andelen ännu större – 52 procent, säger Peter Helander (C), som själv äger skog i Dalarna.
Enligt Helander finns det olika typer av skog med brukandeförbud i Sverige. Han räknar in formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och improduktiv skogsmark.
Hur räknar du? Om man tittar på SCB:s officiella statistik och räknar ihop de olika formerna kommer man inte upp i 30 procent?
– De räknar inte med alla marker. Jag som politiker måste titta på alla ytor som inte kan producera råvaror. Om de är skyddade genom naturreservat, naturvårdsavtal, frivilligt, med tvång eller på annat sätt spelar ingen roll, säger Helander.
Är det relevant att räkna med till exempel improduktiv skogsmark?
– Det är fortfarande skog, och den är belagd med brukandeförbud. Du får inte avverka, så det finns restriktioner. Och andra länder räknar med den, då borde vi också göra det, säger Helander.
Syftet med utredningen att värna och stärka den privata äganderätten för markägare och företag.
Ersättningen en viktig del
En viktig del är att klargöra vilken rätt markägarna har till ersättning och hur den ekonomiska kompensationen ska se ut när myndighetsbeslut begränsar markägarens möjligheter att bruka sin mark.
Peter Helander hoppas på ett större inslag av frivillighet, och mindre tvång.
– Det är tvång som skapar konflikter och jag tycker att det finns en tydlighet i direktivet att markägare som får brukandeförbud ska ha ersättning.
Utöver stärkt äganderätt ska flexibla skyddsformer och naturvård i skogen utredas.
Tanken är att förslagen i slutändan ska främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk, men också öka tillgången på skogsråvara, något som är viktigt för att klara de nationella miljö- och klimatmålen.
Utredningen ska redovisas 30 juni 2020.
Definition skogsmark
Skogsmark är mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och en kronslutenhet av mer än tio procent eller förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder.
I Sverige finns totalt 28 miljoner hektar skogsmark. Det motsvarar 69 procent av landets totala landareal.
Andel i procent – olika former av skogsmark
9 %- Formellt skyddad skogsmark - formellt skyddad skogsmark omfattar nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde, naturvårdsavtal och Natura 2000-områden. I naturvårdsavtalen ingår ekoparksavtal och vitryggsavtal. Även inomstatliga överenskommelser och markersatta områden som saknar beslut betraktas som formellt skyddad skog.
4%- Frivilliga avsättningar – områden med produktiv skogsmark för vilka markägaren frivilligt har fattat beslut om att åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljön och/eller sociala värden inte ska utföras.
2% Hänsynsytor – hänsynsytor är mindre områden som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnats vid föryngringsavverkning.
12% Improduktiv skogsmark – improduktiv skogsmark är den skogsmark som i genomsnitt producerar mindre än en kubikmeter virke per hektar och år. Det kan vara trädbevuxna myrar, bergimpediment eller fjällbjörkskog.
Källa: Skogsstyrelsen och SCB
