Före detta våtmarker släpper ut lika mycket koldioxid som alla svenska personbilar tillsammans. Därför gick den nya regeringen nyligen ut med att man avsätter 200 miljoner per år i budgeten för att återställa och anlägga våtmarker.
Samtidigt gäller det att nyttja pengarna på ett kostnadseffektivt sätt vid en återställning. Återvätning kan göras på olika sätt och den efterföljande skötseln ser också olika ut från våtmark till våtmark. Därför har länsstyrelsen Dalarna tagit fram en handbok kring rikkärr, en våtmarkstyp rik på mineraler och kalk.
– Det kan vara svårt att veta vilken typ av åtgärd som passar var, om man ska gå på med slåtter på en gång eller om det behövs röjning först. Det kanske behövs igenläggning av diken eller så sköter det sig självt, det kanske redan är tillräckligt blött. Där är erfarenheten från de som jobbat med det här i decennier värdefull, säger Nina Söderström, koordinator för åtgärdsprogrammet för bevarande av rikkärr som länsstyrelsen Dalarna ansvarar för.
Släpper en kortversion till våren
Handboken tar upp lagstiftning och skötsel, men också vilka arter som finns och vad de behöver för att trivas.
Förutom handläggare på länsstyrelserna riktar sig handboken till Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och skogsbolag, men även till privata markägare som är insatta i terminologin kring våtmarker. Till våren kommer en kortversion, mer inriktad till allmänheten.
I klippet: ”Så snabbt kommer resultaten” – tre frågor om att återställa våtmarker.
Våtmarker i Dalarna
I Dalarna finns ungefär 150 våtmarker och kring Siljansringen finns en koncentration av just rikkärr. Begreppet myntades på 40-talet för att skilja ut dem från de betydligt vanligare fattigkärren, som är fattigare på arter.
Länsstyrelsen Dalarna jobbar årligen med restaurering av ett 20-tal våtmarker och på det, den löpande skötseln av redan återställda marker.