skridskor och en man

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vilka idrotter kostar mest och vad har de svarande föräldrarna sagt? Docenten i pedagogik, Krister Hertting, vid högskolan i Halmstad, svarar på det i videon. Foto: SVT

Så mycket kostar barnens idrott – nästan dubbelt så dyrt på 20 år

Uppdaterad
Publicerad

Kostnaderna för att låta ett barn idrotta i en förening har nästan fördubblats mellan 2003 och 2023. Det visar en studie från Riksidrottsförbundet som publiceras på onsdagen.

Kostnadsökningen är dessutom justerad mot inflationen (KPI), så det har ökat mer än vad lönerna i samhället har gjort.

– Om den här utvecklingen fortsätter finns en risk att det blir ännu svårare att attrahera och behålla barn och ungdomar inom idrotten, särskilt från familjer med begränsade ekonomiska resurser, skriver rapportförfattarna Krister Hertting och Stefan Wagnsson i ett pressmeddelande.

Föräldrar ser valuta för pengarna

Studien baseras på webbformulärsvar från 1244 föräldrar och 17 djupintervjuer.

– Även om många föräldrar tycker att kostnaderna är höga, anser majoriteten att de får valuta för pengarna, skriver rapportförfattarna från Högskolan i Halmstad och Karlstads universitet.

Kostnaden för ett barns huvudidrott ligger i snitt på 9 400 kronor per år, vilket innebär 800 kr per månad. I den summan räknas bland annat träningsavgift, utrustning och resor in. Men det kan skilja upp till 25 000 kronor mellan olika inrapporterade svar.

Oklart vem som bär ansvaret

I den andra halvan av studien har Ola Segnestam Larsson från Marie Cederschiöld högskola tittat på varför kostnaderna har ökat så mycket. Där nämns en ökad kommersialisering och professionalisering av barn- och ungdomsidrotten.

Av de kartlagda största sporterna sticker ishockey och tennis ut med höga kostnader, medan friidrott och kampsport är desto billigare. Foto: RF-SISU Dalarna

Så räknades idrottens kostnader ut

Åtta kostnadsposter har räknats samman för att få en bild av vad en idrott kostar per år.

  • Medlemsavgift
  • Träningsavgift
  • Läger/cuper
  • Utrustning
  • Kläder
  • Resor
  • Försäljning av produkter
  • Övriga kostnader

Hela studien om kostnaderna finns att läsa här.

Här finns delen som handlar om ansvarsfördelningen.

Vad tycker du om kostnaderna för barn- och ungdomsidrott?

D • "Nästan dubbelt så dyrt" kan ju ifrågasättas. Under de senaste 20 åren har KPI ökat med ungefär 45%, vilket innebär 1.9% årligen (1.019 ^ 20 ≈ 1.45). Om föräldrars utgifter har ökat med en faktor 2, innebär det alltså en relativ ökning på ca 27.5% ((2-1.45)/2), inte en fördubbling som artikeln vill mena. Att totalt ignorera KPI över så pass lång tid leder ju till en helt annan slutsats...

Pinnat inlägg

Den samlade bilden är att barns idrottsutövande blir allt dyrare, och att fler familjer inte har råd.

Märker du själv av det? Har din förening kommit fram till någon egen lösning på problemet?

I vissa klubbar förväntas föräldrar dessutom ställa upp på ideella arbetsdagar eller försäljningsinsatser. Känns det som en bra väg för att fler ska ha råd att idrotta, eller blir det en belastning som knäcker familjernas ork och engagemang?

Har du något smart tips som fler borde ta efter eller åsikter om hur det ser ut idag? Berätta för oss! Vi läser och godkänner inläggen så snabbt vi kan under dagen!

gymnastiken • Förstår att undersökningen utgår från olika snitt, men kostnaderna varierar HELT utifrån vilken förening man tillhör samt det områdets ekonomiska förutsättningar. En av de jag tillhörde kostade 3500kr i terminsavgift + minst 2500kr per tävling man deltog i som hölls i andra städer. Så en total summa på 5900 för gymnastiken är dessvärre inte lika vanligt som det står i undersökningen. Har även tillhört en förening som har lägre kostnader på ca 2000kr, men det är ju värt att lyfta olika aspekter av ekonomin inom gymnastiken :)))

Paul • Det är ju i grunden en politisk fråga, både nationellt och lokalt, Tillgång till anläggningar för träning är en aspekt och ekonomiskt stöd för ett rikt föreningsliv en annan.
Jag har svårt att se hur man generellt ska kunna hitta rätt väg framåt men lokalt bör kommun absolut vara engagerade i att det finns ett starkt föreningsliv!
Man kan tycka att det finns uppenbara fördelar med att barn och unga har en aktiv fritid och är engagerade i idrottsföreningar - att det finns föräldrar och/eller vuxna förebilder engagerade i samma aktiviteter borde ju också vara något respektive kommun vill uppmuntra mer till - jag tror vi är många föreningar som gärna ser ytterligare stöd för att kunna engagera fler inom idrotten.

Ellen • Det som tär mest ekonomiskt är när föreningarna inte tänker till kring försäljningar. Antingen att de skrivit långa avtal med företag vars produkter är svårsålda(eller där man får en faktura på 2000 kronor och sen får man bara försöka sälja produkter för att täcka kostnaden) eller när en sommaridrott lägger sina försäljningar sent eller tidigt på säsongen och då krockar med vinteridrottens försäljningar. Och sedan ska det även säljas för skolans räkning(skolresor) och då tar släktingarna som ställer upp och köper snabbt slut. ....

Fotbollsmamman • Ett problem inom vår fotbollsförening är att det finns så mycket vilja hos både tränarna och vissa föräldrarna att det läggs på en massa extraträningar och cuper utöver klubbens grunderbjudande (3 träningar per vecka och en match för 7-åringar, redan det är mycket tycker jag). Även om barnen inte är i behov av fler tillfällen, så ser de att kompisarna anmäls och då vill de också vara med. Det blir både dyrt, jobbigt att skjutsa och helgerna blir totalt blockade av alla matcher. Det heter att det är frivilligt att delta, men hur frivilligt är det när ens barn riskerar att bli utanför om man säger nej…

Ann • Måste bara få säga att man räknat väldigt lågt i utrustning, måste vara utespelare. En hockey målvaktutrustning kostar mkt mer.

Gunilla • Hockeyns totalkostnader låtet som rena fyndet. Jag tror att det i många idrotter sticker iväg otroligt mycket mer när barnen blir 14 år och äldre, för då handlar det om barnelitsatsningar och det är ofta början till slutet för lek och lustfyllt idrottande tyvärr. Vi har under flera år haft en budget på 100 000 kr för en ungdoms idrottande, så vi vet hur det livet är. Tror att det är normalkostnad för den sortens idrott vi är involverade i.

Mamma • Tycker det är så illa när föreningar tar ut höga avgifter för barn/ tonåringar för att subventionera deras äldre lag(seniorer). De i de äldre lagen ”får” kläder, resor, slipper jobba i kiosker eller dylikt men föräldrar till mindre barn ska ställa upp plus betala dyrt. Nej, är man vuxen så kan man betala själv för sitt idrottande men barns idrottande måste alltid vara billigt så fler barn har möjlighet att idrotta.

Julia • Tror ett stort problem är att allt i föreningarna ska handla om att satsa på matcher och förbereda barnen på elitsatsning, redan i väldigt låga åldrar. Det finns ingen plats för dem som vill hålla på med idrotten för nöje, hälsa, eller vännernas skull (även om det ju är den stora vinsten för samhället). Mins själv hur jag och mina föräldrar fick sura blickar och klagomål för att vi inte spenderade varje helg på cuper och matcher; jag var 8. Barnen kan inte testa olika sporter eller göra det för att det är kul, utan hela familjen måste dedikera sig religiöst till föreningen och lägga hela sin fritid på det. Vad händer när man har flera barn som vill hålla på med olika sporter? De flesta barn håller inte på med sport för att bli elitidrottare, de håller på med sport för att det är kul, men detta reflekteras inte i föreningarnas attityd

Lisa • Jag har upplevt att klubbar tvingar sina barn och ungdomar att sälja ett visst antal Sverigelotter, kakburkar, korvlådor med mera. Vi har ingen att sälja dessa produkter till varför familjen får köpa allt. Vår dotter sa att hon inte hade möjlighet att sälja eftersom hon inte har någon att sälja till. Enligt klubben var hon tvungen att göra det för att få spela med i sitt lag. Är det verkligen lagligt att klubbar får tvinga sina medlemmar till detta.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.