De senaste åren har Avesta legat i botten bland Sveriges 290 kommuner när det gäller resultaten för årskurs 9 och pendlat mellan plats 260-280. Nu vill politikerna att resultaten ska höjas och lösningen stavas tvålärarskap redan på lågstadiet, ett arbetssätt som även Lärarförbundet i Avesta är positiva till.
Satsar stegvis
I Avesta-alliansens (M+C+L+KD) gemensamma budgetförslag för 2023-2025 har totalt tolv miljoner avsatts för att successivt kunna införa det här – först i årskurs 1 för att sedan ticka på år för år upp till årskurs tre.
– 2023 avsätter vi två miljoner, 2024 blir det fyra miljoner och 2025 sex miljoner som sedan blir den årliga kostnaden. Det kanske inte kommer räcka, men vi beredda att skjuta till mer pengar i så fall, säger Johan Thomasson (M), oppositionsråd.
Avsätter 10 miljoner
Medan alliansen satsa pengar stegvis på tvålärarskapet, väljer Socialdemokraterna att avsätta 10 miljoner per år redan från 2023.
– Det är det som förvaltningen räknat ut att det skulle kosta (se faktaruta) att införa tvålärarskap på lågstadiet, säger Blerta Krenzi (S), vice ordförande i bildningsstyrelsen.
I klippet: ”Har trovärdighetsproblem” – politisk dragkamp om viktigt vallöfte.
Tvålärarskapet – inte en reform för alla skolor
Tvålärarskapet skulle vara aktuellt i ungefär 30 lågstadieklasser på Karlbo, Krylbo, Skogsbo och Markusskolan (som redan har tvålärarskap men som finansierar det inom sin nuvarande kostnadsram och på bekostnad av andra resurser).
– Det här är bara möjligt på skolor där det är stora klasser på 25-30 elever. Det är alltså inte aktuellt för till exempel lågstadiet i By, Nordanö eller Horndal där klasserna är mindre, på runt 15 elever, säger Jerker Olofsson, kommunens utbildningschef.
I slutänden är det rektorerna själva som beslutar om tvålärarskap ska införas, men skulle de utpekade skolorna nappa så skulle det kosta runt 10 miljoner. Men Jerker Olofsson tror att ett införande i så fall sker stegvis, med en årskurs i taget.
– Man ska ändå rekrytera dubbelt upp av behöriga lärare, säger han.
