Stäng
Dalarna
Två personer står i en inomhusmiljö, klädda i sportiga tröjor. Den ena personen har på sig en röd och blå tröja med logotyper, medan den andra har en blå tröja. Den ena personen visar en tumme upp, vilket antyder positivitet eller framsteg, medan den andra personen står bredvid. Rummet har en ljus och öppen atmosfär med olika utrustningar synliga i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi kallar det ett girlpowerprojekt” – i klippet berättar Emma och Ida om varför de är med i studien. Foto: Marja Andersson/SVT

Världsunik studie ska få fler skidtjejer att vilja elitsatsa – här testas idrottare från Mora

Publicerad

Hälften av tjejerna som gått på skidgymnasium slutar att satsa på idrotten. Nu ska ett forskarteam ta reda på hur de mår både psykiskt och fysiskt och varför de slutar.

– Det är en världsunik studie, säger Michael Svensson från Umeå universitet, som nu testat idrottare på Dalarnas skidgymnasier.

Hur får vi fler och bättre längdskidåkare och skidskyttar i Sverige, utan att göra det på bekostnad av idrottarnas hälsa? Studien Hälsosam prestationsutveckling ska ge svar på den frågan.

Idrottsgymnasieelever som tävlar i längdskidåkning och skidskytte får genomgå omfattande medicinska och fysiologiska tester. När SVT är med är det elever från Mora skidgymnasium som var på plats på LIVI-laboratoriet, Högskolan Dalarna, i Falun, som testas.

Löper risk att drabbas av skador

– Målet med forskningsprojektet är att identifiera och beskriva faktorer som gynnar respektive motverkar hälsosam prestationsutveckling. Det är en världsunik studie, säger Michael Svensson, Universitetslektor vid Umeå universitet och som leder projektet.

Uthållighetsidrotter som längdskidåkning och skidskytte med sina stora träningsmängder gör att framför allt unga tjejer löper stor risk att drabbas av till exempel överbelastningsskador och psykisk ohälsa. I förlängningen kan detta leda till en försämrad prestation och hälsa.

– Jag har inte märkt av någon psykisk ohälsa, men många blir ju fysiskt skadade när man tränar så hårt, säger Emma Larsson, som är med i studien.

Många tester

Eleverna genomgår flera tester i början av första terminen på idrottsgymnasiet. Därefter följs de under en sexårsperiod med upprepade tester gällande till exempel prestationsutveckling, muskelstyrka, psykisk hälsa, skeletthälsa, idrottsskador och kostval.

– Kunskaperna och erfarenheterna från projektet kan gynna skidtjejernas utveckling och bidra till unga kvinnors elitidrottande i ett bredare perspektiv, säger Michael Svensson.

Forskaren Michael Svensson sitter vid ett laboratoriearbetsbord klädd i en gul tröja. På bordet finns olika laboratorieutrustningar inklusive plastbehållare och provrör. I bakgrunden syns en frysbox och en laptop som är öppen för arbete. Rummet har en professionell och forskningsinriktad atmosfär.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
” Väl motiverat att forska på tjejer” – hör forskaren Michael Svensson som leder forskningsprojektet Hälsosam Prestationsutveckling om den unika studien. Foto: Marja Andersson/SVT

Forskningsprojektet HÄLSOSAM PRESTATIONSUTVECKLING:

• Projektet avser att undersöka och belysa främjande och hämmande faktorer för en hälsosam prestationsutveckling hos unga kvinnliga längdskidåkare och skidskyttar.

• Genom att följa två olika årskullar från samtliga RIG/NIU under hela deras gymnasietid och kombinera fysiologiska, psykologiska och medicinska mätningar hoppas projektet kunna bidra med viktig forskning till den nuvarande och framtida kvinnliga längdskidåkaren och skidskytten.

• Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Riksidrottsförbundet, Svenska Skidförbundet, Skidskytteförbundet, Lugnets Idrottsvetenskapliga Institut, LIVI, i Falun, Mittuniversitetet och GIH i Stockholm.

Källa: Umeå Universitet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.