I veckan presenterar Riksidrottsförbundet helt ny statistik för över 3 000 bostadsområden i Sverige. SVT har jämfört den statistiken med områdenas socioekonomska status, det vill säga invånarnas inkomster, utbildningsnivå med mera.
En liknande djupare analys kommer att presenteras av Centrum för idrottsforskning senare i vår. Resultatet visar på extrema skillnader mellan resurssvaga och resursstarka bostadsområden.
– Siffrorna visar att det är större skillnader än vi har sett tidigare, säger idrottsforskaren Johan Norberg.
Bara resurssvaga områden i botten
Enligt statistiken går det en skarp skiljelinje i barn och ungdomars idrottande – och det är socioekonomisk status och föräldrarnas ekonomi som avgör.
I toppen, med ett idrottande på 60-70 procent av barn och ungdomar i bostadsområdet, finns enbart resursstarka bostadsområden – utan ett enda undantag.
Även i mitten, med ett idrottande på runt 40-50 procent, saknas helt de mest resurssvaga bostadsområdena.
Samtliga resurssvaga bostadsområden har ett idrottande under 40 procent och många områden ligger betydligt lägre.
”Vi är de enda som är där”
Javascript är avstängt
Riksidrottsförbundet har sedan 2015 fått statligt stöd för att motverka de här skillnaderna.
Ni har ju fått pengar, har ni gjort ett dåligt jobb?
– Nej, knappast. Du måste titta på hur det såg ut innan vi satte in de här pengarna. Vi är de enda som jobbar med det här. Och det går bra. men vi måste öka volymen, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet.
Under tre år satsar nu regeringen 100 miljoner kronor per år för att idrottsrörelsen bland annat ska ”främja integration och det brottsförebyggande arbetet”. Tanken är att de pengarna bara ska gå till vissa förbund.
– Jag är lite hård där. Jag tippar att bara 25 procent av specialidrottsförbunden kommer att få ta del av det stödet. De som kan visa resultat i de resurssvaga områdena.
Här kan du se hur idrottandet ser ut i ditt bostadsområde.
Fakta
Hur många barn och unga idrottar? Detta visar statistiken
Statistiken visar hur många procent av alla 7-25-åringar som bor i bostadsområdet som har varit aktiva i en idrottsförening under 2021.
Det är första gången Riksidrottsförbundet tar fram det här. Förut har det bara gått att se hur det ser ut i hela kommunen.
Förra statistiken var osäker. Där ingick även ledare, förtroendevalda i föreningar och tidigare medlemmar som inte hade rensats bort. Nu ingår bara aktiva medlemmar som föreningen fick statligt LOK-stöd för någon gång under 2021.
910 200 barn och unga ingår i statistiken totalt – uppdelat på 3 363 bostadsområden i landet, så kallade regso-områden.
SVT Nyheter Öst har jämfört den här statistiken med olika områdestyper, för att se om det finns ett samband mellan idrottandet och ekonomi.
Det finns fem olika områdestyper som myndigheten Delmo och SCB har bestämt.
I områdestyp 4 och 5 bor många med hög inkomst, hög utbildning, hög ekonomisk standard och arbetslösheten är låg.
I områdestyp 1 och 2 bor många med låg inkomst, som har ekonomiskt bistånd och låg ekonomisk standard och arbetslösheten är hög.
I områdestyp 3 bor det en blandning av personer med hög och låg ekonomisk standard.
Jämförelsen visar att sambandet mellan ekonomi och idrottande är starkt.
Det kan finnas bostadsområden som hamnar lågt för att det bor få barn i området, eller för att många av de som ingår i statistiken är över 20 år.
Om man räknar bort de områdena blir sambandet mellan ekonomi och idrottande ännu tydligare. Men det har vi inte gjort i de siffror du ser här.
För tre år sedan tog SVT fram egen statistik för några så kallat utsatta områden. De siffrorna går inte att jämföra med den här statistiken. Då tittade vi på andra åldrar och gränserna för bostadsområdena var annorlunda.