Kristina Holmsten var med när kvinnorna sattes igång i vecka 43 och 42. Dit vill hon inte tillbaka.

– Då fungerar moderkakan sämre. Barnet kan ha bajsat i fostervattnet, magrat av och mår inte alls bra.

Hon tycker inte att kvinnor ska gå över vecka 42.

– Men därifrån är steget långt till att sätta igång en normal graviditet i 41+0, tycker Kristina Holmsten.

”Kvinnan tappar tilliten till sin kropp”

Försvarare av riktlinjen säger att det generellt inte är sämre att bli igångsatt i början av vecka 41, än att vänta till 42.

Men för den enskilda kvinnan ser Kristina Holmsten negativa effekter av en igångsättning. Som att förlossningen kan ta längre tid och att risker för komplikationer ökar.

– Kvinnan tappar tilliten till sin kropp. Hon blir besviken på sig själv. En förlossning kan stärka en kvinna för resten av livet. Men den möjligheten tas ifrån kvinnorna som blir igångsatta, när de tror att deras kropp inte klarar det ”alla andra kvinnor kan”.

”Inte en igångsättning till”

Den nya riktlinjen har gällt i Gävleborg sedan januari 2020.

– Nu kommer kvinnor som ska föda sitt andra barn och säger: Inte en igångsättning till, berättar Kristina.

Kvinnor vi pratat med säger att de kände sig lämnade, maktlösa, inte betrodda. Vad har ni barnmorskor och undersköterskor för ansvar i kvinnornas upplevelser av igångsättningar?

– Jättestort. Men jag tror att många blir så missmodiga redan i början av processen, när de ligger ensamma och får hormondoser och inget händer, att det kan sätta upplevelsen för hela förlossningen.

Vill lita på kontrollen

Kristina Holmsten poängterar att igångsättningar också går bra.

– Vissa får några doser hormonshottar och får sedan en jättefin förlossningsupplevelse.

Men hon tycker att vården ska lita på kontrollen i vecka 41+0. Ser allt bra ut där ska kvinnan rådas att gå hem och vänta, och komma tillbaka i slutet av vecka 41 för att hinna föda barnet till 42+0, menar hon.