Länsstyrelsen har räknat antalet skarvbon under sommaren. Totalt är det cirka 3500 skarvbon på olika öar efter kusten vilket är en ökning med över tusen stycken sedan förra året.

– Det här har varit störande ganska länge och problemet växer varje år, säger Magnus Svensson (C).

Frågan ligger hos Länsstyrelsen

Länsstyrelsen beslutar om eventuell skyddsjakt på skarv. De kan besluta att öppna för en generell skyddjakt, men sist det gjordes kom inga rapporter om att några fåglar sköts.

– Antingen var det ingen som sköt någon skarv eller så rapporterade de inte in det. Därför beslöt vi oss för att inte införa en generell skyddsjakt mer. Aktörer får själva ansöka om skyddsjakt, säger Elina Eriksson, handläggare på Länsstyrelsen i Gävleborg.

För att få igenom en ansökan behövs tillåtelse från markägaren. Man behöver visa att fågeln utgör skador, antingen på natur eller ekonomiska värden, till exempel.

– Men man kan inte ansöka om skyddsjakt längs hela kusten. Det måste handla om ett särskilt område och jakten ska verka skadereglerande, säger Elina Eriksson.

C-politiker vill att regionen samordnar jakten

Markägare, privatpersoner och kommuner har alltså kunnat ansöka om skyddsjakt på skarv tidigare, men detta har inte skett. Därför vill Magnus Svensson (C) att regionen ska ta ett samordnande ansvar för att antalet skarvar ska minska.

– Regionen har ett utvecklingsansvar för länet. Det finns kanske en kraft i att regionen samlar kommunerna, skriver ansökningar om skyddsjakt och får till ett samarbete. För mig är detta en orimlig utveckling och det är dags att vi tar tag i problematiken med skarv och påbörjar avskjutning snarast, säger han.

Men hur det ska gå till, rent praktiskt, har han inte svar på i dag.

– Det förväntar jag mig att tjänstemännen löser. Att hitta personer som kan utföra själva jakten måste ligga hos kommunerna men det jag kan göra är att ta ett regionalt ansvar, säger Magnus Svensson (C).