Det är spanskaundervisning i årskurs nio på friskolan MTH-utbildning. De fyra eleverna som har lektion började här i höstas eftersom det saknades behöriga lärare i många ämnen i den kommunala skolan där de gick.

Rikard Olsson har arbetat som lärare på distans från Umeå under tre månader. Han tycker att det har gått över förväntan.

– Trots att jag inte är mentor eller en del av ungdomarnas liv och trots att det sker via kamera, länk och hörlurar så har jag lärt känna dem och kommit förhållandevis nära dem ändå. Jag tycker att det fungerar bra, säger han.

”Jobbigt att alla hör”

Eleverna tycker att det är bättre med fjärrundervisning än att ha en obehörig lärare, men hade helst haft undervisning med läraren i klassrummet.

– Om man vill ha hjälp med någonting så hör alla elever frågan och det tycker jag kan vara jobbigt. Om alla kan den och inte jag själv, då vet alla det, säger Alva Rabinsky.

Eleverna mer fokuserade

Rektor Johanna Örnehag menar att elever i lägre åldrar har lättare för att komma in i den här typen av undervisning. Hon tror att det har med vana att göra och tycker det fungerar bra.

– Det är fokus på undervisningen, man kan inte hålla på att pyssla med annat, det märker läraren direkt, säger hon.

Bra, men bättre med lärare

Charlotte Mannerfelt på Skolverket anser att de klassiska lärarledda lektionerna är att föredra.

– Vi vet sedan tidigare att läraren är det absolut viktigaste för att eleverna ska få en bra utbildning. Den här sociala kontakten med ansikte mot ansikte, att känna med flera sinnen att man är i samma rum, är viktig.

Mannerfelt är ändå positiv till möjligheten.

– Vi vet ju också att det finns lärare som är väldigt duktiga på att genomföra fjärrundervisning, kan skapa en relation och samspela med eleverna, så det kan vara ett väldigt bra alternativ, säger hon.