När du stoppar in en snus under läppen utsöndras endorfiner. Må-bra-hormonet dalar när nikotinet går ur kroppen efter cirka en timme – och toppar igen när du stoppar in en ny prilla. Det här är beroendecykeln som kan vara svår att ta sig ur.
Påstås minska abstinensbesvären
Lågenergilaser påstås stimulera den naturliga produktionen av endorfiner och hålla nivåerna stabila i tre till fem dagar. Det ska göra att suget försvinner och abstinenssymtomen minskar.
Hur kommer jag känna mig efteråt?
– Lite gäspig, frusen, man kan känna sig lite inbäddad sådär. Men det finns inga bieffekter, säger Marie-Louise Göthlin som utför behandlingen.
Lågeffektlaser får inte appliceras på sköldkörteln eller på magen hos gravida. Viktigt är också att skydda ögonen.
Kritikerna: Inställning och placebo
Metoden har funnits i över 20 år och företaget menar att den därmed är beprövad. Däremot finns det ingen forskning som visar att behandlingen fungerar. Kritikerna menar istället att det handlar om inställning och placebo.
Fred Nyberg, beroendeforskare på Uppsala universitet säger så här:
– De som förespråkar lågeffektlasern pratar om att det finns oerhört många rapporter om lyckade resultat. Det är ingen vetenskaplig studie som görs utan självrapporteringar från människor som själva söker sig till det här och de har ofta placeboeffekten med sig i bagaget.
Nikotin kan påverka hjärtat
De som snusar vitt snus får ofta i sig mer nikotin än dem som röker. De starkaste varianterna av nikotinsnus innehåller även mer av ämnet än de starkaste tobakssnusen.
Enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer kan tobakssnus ha påverkan på hjärta och kärl. Öka risken för typ 2-diabetes och vissa typer av cancer. Det talar för att dessa risker kan bero på nikotinet. Därför har myndigheten valt att inkludera både tobak- och nikotinsnus i rekommendationerna om snus.
Dagbok: Sluta snusa
Så många fler snusar nikotinsnus i Sverige
Dagligen
2022: 2,6 procent
2024: 5,0 procent
Ökning: 2,4 procentenheter
Ibland
2022: 2,7 procent
2024: 3,0 procent
Ökning: 0,3 procentenheter
Dagligen eller ibland
2022: 5,3 procent
2024: 8,1 procent
Ökning: 2,8 procentenheter
Tidigare använt nikotinsnus dagligen
2022: 0,5 procent
2024: 1,2 procent
Ökning: 0,7 procentenheter
Notering: Redovisningen bygger på frågor i Nationella folkhälsoenkäten. Statistiken från 2024 ingår i sin helhet i Sveriges officiella statistik. 2022 ingick vissa delar. Statistik för undersökningsomgångarna före 2022 har framställts enligt liknande kvalitetskrav men har inte kvalitetsdeklarerats – därför har de valts bort.
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Snabbguide för att sluta snusa
- Sätt ett stoppdatum.
- Beskriv din motivation. Vilka är dina skäl för att sluta?
- Förbered dig genom att bryta några av dina rök- och snusvanor.
- Införskaffa nikotinläkemedel eller något av de receptbelagda läkemedel mot rökning, om du vill ha hjälp av det.
- Sluta på din stoppdag.
- Ät regelbundet och drick vatten ofta.
- Sysselsätt dig och håll dig fysiskt aktiv.
- Belöna dig och ta fasta på att det du gör är det bästa du kan göra för din hälsa.
- Involvera dina närstående om hur du känner dig och vilket stöd du behöver av dem.
- Håll ut! Det kan kännas motigt ett tag, men fundera på vilka vinster ditt stopp inneburit hittills och varför det är viktigt för dig att fortsätta vara tobaksfri.
- Tveka inte att ringa till Sluta röka-linjen, när som helst i processen att sluta med tobak. Tel. 020-84 00 00. Alla samtal är gratis och du kan vara anonym.
Källa: Sluta röka-linjen