En man häktades på fredagen misstänkt för inblandning i mordet på Drottninggatan i Gävle. Åklagaren ansökte om sekretess för mannens personuppgifter på grund av risken för hämndaktioner.
Men tingsrätten sa nej och mannens namn finns därmed, för vem som helst att beskåda, i offentliga handlingar kopplade till rättsfallet – även för oss medier.
Att sekretessbelägga personuppgifter vid en häktning är tack och lov ovanligt men har förekommit tidigare, exempelvis vid Södertörns tingsrätt i fjol.
Risk att sekretess blir vanligare
Åklagare som SVT pratar med menar att det kommer att bli vanligare att begära sekretess, på grund av den ökade hotbilden mot misstänkta och deras anhöriga.
Att gängkriminella skulle söka rätt på personer de vill hämnas på via offentliga handlingar vid tingsrätten känns långsökt – men visst, de skulle kunna gå den vägen.
Samtidigt ligger ett förslag på regeringens bord om att förundersökningar inte ska bli offentliga förrän efter domen i första instans, för att skydda vittnen och målsäganden från påtryckningar och hot från kriminella.
Att skydda anhöriga, vittnen och målsäganden mot hämndaktioner och påtryckningar är såklart viktigt. Men att göra det genom att kraftigt minska insynen för allmänheten och medier i brottsutredningar är ett högt pris att betala. I slutändan kan det undergräva förtroendet för rättsväsendet.
Insyn avgörande – inte minst för granskning av utredningar
I tider av desinformation och vilseledande missinformation är häktningsförhandlingar och förundersökningar både avgörande och pålitliga källor för journalister.
Om medier inte får insyn i rättsprocessen påverkar det vilka uppgifter och omständigheter vi kan ta fram kring ett brott och vad vi kan berätta, vilket påverkar både vår och publikens förståelse för ett skeende.
Det påverkar också journalisters möjligheter att granska själva utredningen och utredarna. Ett rättssystem där en åklagare kan gå hela vägen från misstänkt person till dom, utan att allmänheten har insyn i vare sig vem den misstänkte är eller hur utredningen har bedrivits, är ett rättsosäkert rättssystem.
Den höga graden av transparens i rättsprocessen, tillsammans med de pressetiska regler som medierna följer i Sverige, borde betraktas som en styrka – inte en risk.