Lantmäteriet stängde förra våren ned digitala tjänster i sitt arkiv sedan det framkommit att hemliga uppgifter hade läckt. Avslöjandena kring Lantmäteriet ledde till att den tidigare generaldirektör Susanne Ås Sivborg fick lämna sin tjänst. I flera år ska hon ha blivit larmad om att sekretessbelagda myndighetsuppgifter kan ha varit tillgängliga för externa aktörer.

Sedan dess sekretessgranskas handlingar manuellt vilket tar tid. Begäran om handlingar kommer in i ett betydligt snabbare tempo än vad Lantmäteriet klarar av. I dag ligger runt 10 000 akter i kö för granskning innan de kan lämnas ut och handläggningstiden är från en vecka och upp till tre månader.

Långa handläggnigstider

Både externa aktörer och Lantmäteriets interna verksamheter påverkas av de långa handläggningstider som nu tillkommit. Fördröjningarna riskerar att bland annat bromsa samhällsbyggnadsprocesser och därmed också påverka samhällsekonomin negativt”, skriver Lantmäteriet i ett pressmeddelande.

Myndigheten omplacerar nu därför 150 personer som ska arbeta med att granska begärda utlämningar. Man begär dessutom 30 miljoner av regeringen för att nyanställa 20 personer. Lantmäteriet utvidgar också granskningsverksamheten, som i dagsläget görs i Gävle, till fler orter.

Väntas öppna i vår igen

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) ser positivt på Lantmäteriets begäran, men vill inte ge något besked utan säger till TT att regeringen återkommer i vårändringsbudgeten.

Totalt, med tidigare satsningar inräknat, kommer runt 200 personer på Lantmäteriet arbeta med utlämning av dokument om satsningen går i lås. Lantmäteriets e-tjänster planeras gradvis börja öppna igen senast sista mars i år.