– Ängen är en mager mark. Om du vill behålla den biologiska mångfalden där ska du använda ett skärande redskap, som en lie eller röjsåg utan lina. Man har alltid behov av lien, säger Kjell Gustafsson.
Stor efterfrågan på utbildning
Utbildningen som arrangerades av Länsstyrelsen Gävleborg genererade så pass stort intresse att Kjell Gustafsson blev tvungen att säga stopp till fler ansökande efter att ett tjugotal personer anmält sig. På utbildningen fick deltagarna lära sig om liens betydelse genom historien, slipa lieblad, jordlägga och slå med lie. SVT träffade 17-åriga Liv Jonsdotter, som var den yngsta deltagaren.
– Med lien slipper man massor av skydd som man behöver när man använder röjsåg. Det är fridfullt att slå, det är som meditation. Och har man djur hemma kan man ge det man slår till dem utan att det ger några avgaser, säger Liv Jonsdotter.
Enligt Kjell Gustafsson har användingen av liar hoppat över drygt två generationer för att tron på maskinernas överlägsenhet varit stor.
– Kunskapen är svår att läsa sig till, att slå med lie är en tyst kunskap, som att cykla och simma. En man i Västmanland kom fram till mig och sa att hans far sa till honom på 50-talet att nu behöver du inte lära dig det här, pojk, för nu finns det maskiner. Men samtidigt var det väldigt mycket som försvann med den inställningen. Hela den biologiska mångfalden hamnade i fara, säger Kjell Gustafsson.
Uppsving för lien
Men brukandet av liar är inte på väg att dö ut, säger Kjell Gustafsson.
– Det som gläder mig är att de sista året har medelåldern sjunkit med tjugo, tjugofem år. Ungdomen är inte alls som en del säger, inte intresserade, de är visst intresserade. Liens tid är inte ute det är snarare så att liens tid ligger framför oss.