– Förutom den biologiska nyttan så får vi minskad risk för torka och översvämningar eftersom en våtmark suger upp vatten som en svamp som sedan portionerar ut vattnet i ett jämnare flöde, säger Johan Andreasson som är fiskevårdsamordnare i Hudiksvalls kommun.

Torrläggningen av våtmarkerna har pågått över mycket lång tid. Men det var först med det moderna skogsbruket på 1900-talet som utdikningen av våtmarker tog fart ordentligt.

– Inte sällan blev den torrlagda marken ändå inte lämplig för skogsplantering och konsekvenserna för miljön är stora med försämrade grundvattennivåer och stor påverkan på naturliga vattensystem, säger Johan Andreasson.

Det finns inte material till att fylla i de enorma sträckorna med diken i skogen. Men genom att plugga igen dikena med jämna mellanrum vattenfylls de och eroderar sedan igen naturligt.

Binder koldioxid

– När en våtmark torrläggs syresätts torven och då frigörs stora mängder koldioxid i atmosfären. Att återställa våtmarkerna är därför viktigt för att nå klimatmålen, säger Johan Andreasson.

Klicka på videon för att se grävmaskinen torvplugga diken i Hälsingeskogen.