Att tillaga rätt mängd mat i en skolmiljö kan vara svårt, berättar Hanna Ekman Johansson, kostekonom på Sandvikens kommun.
– Vi vet inte exakt hur många barn som kommer till skolan varje dag, speciellt i dessa pandemitider som varit senaste två åren. Då kan det vara hög frånvaro från en dag till nästa, och då är det svårt för oss att beräkna.
Drog in 40 000 kr
Det var i fjol som Sandviken började med klimatlådan på prov i liten skala på några skolor. Men under höstterminen drog man igång på alla skolor i kommunen, och totalt drog klimatlådan då in drygt 40 000 kr, pengar för mat som annars skulle ha slängts.
Hanna Ekman Johansson berättar att många undrat över är om klimatlådan är gångbar ur konkurrenssynpunkt.
– Vi har naturligtvis kollat upp och det är okej. Vi kan inte garantera någon komplett lunch, utan det är det som finns kvar som erbjuds, säger Hanna Ekman Johansson.
I klippet ovan får du se hur klimatlådan går till på Björksätraskolan i Sandviken.
Fakta / matsvinn i skolorna – var sjätte portion slängs
Livsmedelsverket har för andra gången undersökt matsvinn i kommunala förskolor, grund- och gymnasieskolor samt äldreomsorg.
Matsvinnet beror inte i första hand på att det lagas för mycket mat utan är ett symtom på brister i måltidsmiljön – för stressigt, hög ljudnivå och få vuxna i matsalen. Det visar en kartläggning från 2021 av matsvinnet i kommunala verksamheter.
Skolorna är det område där kommunerna arbetar mest aktivt med matsvinnet. Även om matsvinnet är lägre per matgäst i skolan jämfört med i förskolan och äldreomsorgen, slängs var sjätte lunchportion. Det blir uppskattningsvis 11 000 ton mat varje år.
159 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från 2020 års mätningar i förskola, skola och på äldreboenden.
Källa: Livsmedelsverket