Att se en flasknosdelfin på våra breddgrader är sensationellt, enligt SLU-forskaren Sara Königson. Foto: Privat.

SLU-forskaren om delfinen: ”Jätteovanligt att man ser den så långt norrut”

Uppdaterad
Publicerad

SVT Gävleborg ringde upp Sara Königson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, för att prata om delfiner efter att en flasknosdelfin siktats vid Långvind mellan Söderhamn och Hudiksvall. Enligt henne är det sensationellt att den tagit sig så långt norrut.

– Jag tror att den har kommit fel. Den kan ha kommit in i nåt fiskstim in i Östersjön och sen fortsatt att simma längre norrut, säger Sara Königson.

Kommer delfinen ha svårigheter att hitta mat?

– Det får vi hoppas att den inte har. Men det kan ju vara problem i och med att det är ett habitat den inte är van vid med grumlighet i vattnet och liknande.

Har du själv varit med om att något sånt här inträffat förut?

– Nej det har jag inte. Jag har hört talas om knölvalar i Östersjön men en flasknosdelfin, det var länge sen.

Utmed Finlandskusten var det enligt Sara Königson ungefär 70 år sen en delfin påträffades. Och när det gäller Sverige drar hon sig till minnes att det var omkring 150 kilometer söderut vid Grisslehamn år 2015 som den tidigare mest norrgående delfinen siktades.

Starta klippet ovan för att ta reda på mer om delfinen i Hälsingland.

Korta fakta om Flasknosdelfinen (öresvin)

• Kategori: Däggdjur

• Längd: 175-400 centimeter.

• Lever i kustnära i tempererade och varma hav. Siktas vanligen i vikar, laguner och större floder.

• Föda: Fisk, vanligtvis sådan som finns på botten.

• Lever i grupper om 2-15 individer.

• Har större hjärna än människan.

• Namn på latin: Tuʹrsiops truncaʹtus.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.