– Beroende på vilket ögonblick man tittar på så finns mellan en och tre gårdar här. Runtomkring är det odlingslandskap med ganska små täppor och så hittar vi sådana här keramikkärl med hål i. Det kallas silkärl och användes för att sila bort vasslen från osten, säger Leif Häggström och snurrar på en lerskärva med små hål i sin hand.

Vi befinner oss i Kistinge, strax söder om Halmstad, ute på en åker. Platsen är egentligen ganska oansenlig. Men inklämd här mellan Fylleån och Trönningeån, precis invid skogskanten, pågår den till ytan största utgrävningen i Halland.

Rekordstor utgrävning

På en yta, stor som åtta fotbollsplaner har ett 15-tal arkeologer jobbats tillsammans med att ta bort det översta skiktet av jord. Och nu blottar den bara marken spår efter gamla tiders hallänningar.

– Det är en ganska spännande och intensiv plats. Den speglar den Halländska historien från omkring 1000 f.kr. till tidig medeltid, säger Leif Häggström.

43 olika hus

Förutom lerkärl och gamla eldstäder är det farmförallt spår efter gamla hus som blottas när jorden schaktas bort. Sammanlagt har de omkring femton arkeologerna hittat stolphål och spår av väggar från 43 hus från olika tidsperioder.

– Det största som vi har hittat är lite drygt 40 meter. Långhusen är mångfunktionshus. Man har bott där, lagat sin mat där och i ena änden av huset har man haft sina djur.

Ska bli avfallsdeponi

Nu ska det som gömts i jorden under århundradena dokumenteras och bevaras för eftervärlden. Sen ska Halmstads nya avfallsdeponi byggas här på platsen som för två tusen år sedan var en liten Halländsk by. 

– Det är alltid en väldigt spännande känsla att undersöka äldre tiders liv. Det är det vi gör, vi ger oss in och ser spåren efter deras liv och levene och tar till vara på dem så att de inte bara faller i glömska, säger Leif Häggström.