I skötselplanen för Haverdals naturreservat står att avverkning av bergtall ska ske etappvis och med försiktighet och för naturreservatet Hökafältet i Mellbystrand står det att det ske över 20-30 år.

Ändå ha Länsstyrelsen genomfört avverkningen på tre år.

I naturreservaten Hökafältet, Tönnersa, Gullbranna och Haverdal längs kusten i södra Halland gapar nu kala ytor där ett hundratal hektar bergtall har tagits bort.

Gråtfärdiga

Protesterna var stora redan inför projektet, och allra mest i Haverdalsreservatet utanför Halmstad.

Och de starkaste kritikerna då är inte mindre kritiska i dag när avverkningen är färdig.

– Många människor har inte insett vad som skulle ske förrän nu. Många säger att de är gråtfärdiga, de vill inte gå in här och tycker det är förstört, säger Mats Berglund som bor i kanten av reservatet.

– Ingreppet är väldigt drastiskt. Länsstyrelsen tar stora risker, säger Hans Svensson, pensionerad skogsmästare från Harplinge.

Se hela TV-inslaget: Kalhygge i naturreservat upprör

Magnus Nystrand, projektledare på Länsstyrelsen i Halland, håller med om att det ser brutalt ut just nu.

– Men ge det några år så kommer det att smälta in bättre i naturen, säger han.

Utrotningshotade arter

Avverkningen av den täta bergtallsvegetationen är en del av det EU-stödda projektet Sandlife där syftet är att återskapa gamla tiders öppna sandmarker, en terrängtyp som fanns här innan bergtallen planterades på 1800-talet.

Detta ska rädda utrotningshotade växter, insekter och fåglar.

– Vi räknar med  att det finns 300 arter bara i Halland som är knutna till öppna sandmarker och som är hotade, säger Magnus Nystrand.

Men att så mycket skog skulle huggas ner på bara tre år var inte avsikten från början. Men anledningen, enlgit Länsstyrelsen, att EU:s medfinansiering bara sträcker sig fram till 2018 och utan deras pengar hade detta inte gått att genomföra.

”Det är inte optimalt att man frångår skötselplanen och att åtgärderna görs under så kort tid men våran erfarenhet från liknande åtgärder i andra områden är att de har en mycket positiv effekt för den biologiska mångfalden”, uppger Björn Larsson på Länsstyrelsen i Halland i ett skriftligt svar till SVT Nyheter Halland.

Sandflykt

En kritik mot projektet har från början varit att Länsstyerlsen inte bara återskapar öppna sandmarker, utan också riskerar att återskapa gamla tiders problem med sandflykt i kustområdet.

– Ett av målen med projektet är att det ska bli lite rörelse i sanden, men att det skulle bli problem kan vi inte se i dag i de områden som redan är genomförda, svarar Magnus Nystrand.